När barnet inte vill vara hos den andre föräldern?

Vi separerade för 3,5 månad sedan. Barnen bor med mig och de är hos sin pappa varannan helg. Redan efter 1 månad introducerade mitt ex sin nya tjej och hennes barn genom att de är tillsammans precis hela helgerna, varje helg. Mina barn vill inte åka dit och när de är där ringer 10-åringen hela tiden och vill åka hem till mig. Jag vet inte hur jag ska hantera detta. Jag tycker att det är viktigt att de har en relation med sin pappa men jag förstår också att de känner sig bortprioriterade…
Jag tycker att vi kan vara flexibla med 10-åringen som just nu tycker att det är jättejobbigt… tex att han kan vara med dem på dagarna och åka till mig på kvällen eller komma hem lite tidigare. Exet tycker inte det…Och jag tycker verkligen att de ska träffas men kanske under andra former just nu, att man tar hänsyn till hur 10-åringen känner. Det tycker inte exet. Vad svarar jag 10-åringen när han är mer eller mindre hysterisk och säger att han tänker rymma därifrån…

Jag hoppas att man kunde ta hänsyn till barnets känslor. Måste vara otrevligt att bli påtvingad nya bekantskaper. Önskar alla föräldrar kunde se barnens bästa även om det inte överrensstämmer med den egna viljan.

Min 12 och 6 åring har ju varit i samma situation med X nya, men de har aldrig uttryckt att de tycker illa om hennes sällskap. Vilket förvånat mig en hel del :pensive:

Hoppas det löser sig för er!

Får jag fråga varför du tycker att det är konstigt att de inte tycker illa om hennes sällskap.
Förstår din känsla är inte det. Jag vet att mina tankar var liknande när mitt X introducerade sonen för hennes nya på ett både snabbt och otaktiskt sett.

Men sonen har aldrig uttryck en ovilja mot att umgås med x:ets nya, något som stack väldigt mkt i ögonen på mig och fortfarande kan göra. Det är fortfarande ganska färskt.
Samtidigt tänker jag väl som så att, om jag träffar en kvinna, och chansen lär ju vara ganska stor att även hon har barn. Så vill ju inte jag bete mig som en idiot för dessa barn. Jag är ju väl medveten om hur jag vill att mitt barn ska introduceras för en ny (inte som mitt X gjorde), och resonemanget blir ju detsamma för mig.
Jag skulle ju väldigt gärna vilja lära känna de barnen utan att tränga mig på.

Nu är jag samtidigt endå glad över att min son gåt bra överens med x:ets nya och hans barn. Något som hade blivit än värre annars att se.

1 gillning

Blev otydligt! Jag menade att det är konstigt att de inte reagerat på att pappan direkt blandat in en ny, inte hon som person i sig själv. Vore ju fruktansvärt för dem om de upplevde henne som otrevlig.

Det sårade lilla barnet inom mig önskar ju i hemlighet att de visade pappan missnöje över situationen :innocent:

1 gillning

Haha det håller jag med om.
Mitt X introducerade genom att han träffade den nya på en badplats, dagen därpå likadant med undantag att han följde med hem till dem och sov över. Dagen efter det åkte de hem till honom och sov där och därefter åkte de ut med hans båt och sov i den i fem dygn med två av hans tre barn…

Så ja, håller med om det där om snabba introduktioner…
Blir fortfarande förbannad när jag tänker på det…

2 gillningar

Mitt x hade så bråttom att han lät minstingen träffa den nya på lekplatsen innan vi ens berättat för barnen. Dagen efter att vi flyttat isär var det båtresor och övernattningar så gott som hela tiden med nyas barn och sällskap.

Vad har folk för fel??? Kan fortfarande inte fatta att du gör så mot dina egna barn. Pang på bara liksom😳

2 gillningar

Raderat

1 gillning

Hur kommer du och jag bli när vi blir förälskade? :thinking:
Kommer vi bli likadana eller kommer vi ha lärt oss av våra x:s misstag?
Jag kan säga vad jag tycker var fel, men också rätt av mitt x. Det som var fel var att hon drog igång den nya alldeles för fort och vår yngste son tog det jättehårt med att inte äta, och inte kunna gå till skolan. Det som var rätt var väl att hon flyttade INNAN hon drog igång detta.

Det jag känner att jag gjort rätt är ändå att vara neutral och att visa att hos mig får man prata om den nye killen också, för jag vill kunna hjälpa mina barn i allt och att de ska våga säga allt till mig med.

PS. syftar förstås inte på oss tillsammans :smile:

1 gillning

Jag tänker såhär just nu. Om jag hittade någon ny ville jag ha honom för mig själv då barnen är borta. Jag söker ingen fadersfigur att leka familj med. Men ett sällskap att dela ledig tid med och göra något kul med.

Jag förstår inte riktigt vad meningen är att byta ut den äkta hälften och sen bara köra vidare i samma spår🤪

Men mina barn är säkert pensionärer när det vore aktuellt :joy:

4 gillningar

Knakandes bra skrevet, Vilsenmamma :fist_right:

1 gillning