Man läser mycket om fördelar, men vilka är nackdelarna med enskild vårdnad? Vad händer då om vårdnadshavaren dör eller på annat sätt blir oförmögen att ha barnen? Kan barnen placeras hos någon helt främmande familj då, eller placeras de hos den andra föräldern även om denne inte har vårdnad?
Har ni andra här gemensam vårdnad oavsett hur mycket/lite barnen bor hos respektive förälder?
Jag och x:et har gemensam vårdnad trotsatt barnen bara bor hos ena föräldern (en hos vardera, deras val).
Sambon har ett barn boende hos oss som han och has x har gemensam vårdnad om, medan systern bor hos mamman och mamman har enskild vårdnad. Hon gör vad hon kan för att försvåra all kontakt mellan fader och barn, informerar ingenting.
Den stora skillnaden är att om man har enskild vårdnad så kan man skära av barnet från den andre föräldern. Det är nästan omöjligt om man har gemensam.
Att man inte har vårdnadlängre betyder dock inte att man inte är förälder.
@Restenavlivet Tack för svar. Låter hemskt att skära av den andre från information 
Vad händer om den enda vårdnadshavaren dör? Om barnen bor växelvis men den som dör har enskild vårdnad?
Jag får anta här att du menar nackdelarna för den förälder som innehar den enskilda vårdnaden?
Jag funderar nu o kan för mitt liv inte komma på minsta nackdel, men ser istället en hel uppsjö av fördelar, samt enorm makt.
Jag har faktiskt aldrig satt mig in i scenariot vad som händer med barnets vårdnad om föräldern med ensam vårdnad avlider eller på annat sätt blir oförmögen att utöva vårdnaden av barnet, men jag blev nyfiken o kommer söka reda på svaret.
Rent spontant blir mitt svar “från höften” att vårdnaden tillfaller barnets andra förälder, såvida denne inte på något sätt anses olämplig som vårdnadshavare.
@VemGavHenneMakten Nej, jag menar för-/nackdelar ur bådas perspektiv.
”Makten”, som du kallar det, är ju en enorm nackdel för den förälder som inte har vårdnaden. Vårdnadshavaren kan ju blocka helt för umgänge och information som jag förstått det, eller till och med flytta iväg med barnet.
Om ena föräldern tycker admin är jobbigt och har svårt med det så är det ju istället till fördel då allt ansvar och all admin faller på vårdnadshavaren och den andra föräldern avlastas från detta.
Men jag tänker mest på vad som gäller om något händer vårdnadshavaren.
Om det bara är samarbetet som inte fungerar så finns det ju ingen orsak varför en överflytt av vårdnaden till den andre föräldern skulle bli fallet om vårdnadshavaren skulle dö.
Förstår inte ditt svar riktigt. Varför måste man ha samarbetsproblem för att ha enskild vårdnad, och varför påverkar eventuella samarbetsproblem vad som händer om vårdnadshavaren dör?
Kan du utveckla?
Makten jag menar är kort o gott att den förälder som har ensam vårdnad har fullständig och ensam kontroll över alla beslut som rör barnet. Den förälder som inte har vårdnad har absolut ingenting att säga till om. Oavsett vad det gäller, skola, vård, aktiviteter, boende, vad som helst. Den som inte har vårdnaden om sitt barn har precis lika mycket att säga till om som en slumpmässig människa du mäter på gatan, dvs absolut ingenting.
Jag tar mig friheten att svara på detta med, eftersom jag är tämligen säker på vad @Restenavlivet syftade på med sitt inlägg.
Den i särklass vanligaste orsaken till att tingsrätten dömer till ensam vårdnad i vårdnadstvister är “samarbetsproblem”. Jag har inte exacta siffrorna i huvudet, men det höga siffror, runt 70-80%.
Detta har pågått sedan nuvarande lagstiftning infördes efter senaste reformen som genomfördes 2006, andelen vårdnadstvister har sen dess även ökat i antal anmärkningsvärt mycket, trots att ett av huvudsyftena med reformen var just att minska antalet vårdnadstvister.
Detta kan jag utveckla oerhört mycket, men det hör inte riktigt hemma i denna tråd.
Tack för svaren. Jag tänker mig situationen att man är överens om enskild vårdnad och att man tillsammans gör det valet för att befria den ena föräldern från ansvar, beslut, påskrifter, korrespondens mm mm. Sådant kan under vissa omständigheter vara jobbigt för en person att engagera sig i.
Vi har flyttat folkbokföringen till mig som ett första steg för avlastning och barnen bor (tillfälligt) heltid hos mig för att ytterligare avlasta den andra föräldern. Det kanske räcker så.
Hur gamla är barnen? Det är ju mest det lite “tyngre” besluten i stil med vård, skola flytt och passansökan som vårdnaden spelar roll. Har ni inga såna beslut som står för dörren så spelar det ju ingen roll i praktiken hur vårdnaden är uppdelad.
Det fungerar även att ena parten ställer ut en fullmakt till den andra i syfte att underlätta vardagspusslet, denna fullmakt kan sen enkelt dras tillbaka när den inte behövs mer.
Tack för svar. Dom är 8, 10 och 13. Det är väl egentligen bara skolval av det du nämner som är aktuellt nu. Flytt är förhoppningsvis inte aktuellt på måååååååånga år.
Men det kommer ju ständigt nya val, gymnasiet, nya pass som ska fixas så småningom, bankkonton, -kort, ID-kort, internetbank… alltid är det något som ska skrivas under av båda.
Fullmakt kanske jag skulle kolla upp. Kan man skriva en generell fullmakt för att få agera för vårdnadshavaren?
Jag ser inga hinder för att upprätta en sån generell fullmakt, men jag är inte alls påläst egentligen.
Den erfarenhet jag har av det var begränsar sig till att det var något domaren rekommenderade oss att testa vid muntliga förberedelsen istället för att gå vidare med stämning på enskild vårdnad, denna var dock mycket specifik vad den gällde för.
Lyfter tråden igen då x-maken har svårt att fullt ut ta ansvar pga sin stressproblematik /psykiska ohälsa.
Vet inte riktigt vad jag är orolig för. Men en sak som jag funderat på, ligger det x-maken i fatet om jag som enskild vårdnadshavare går bort? Är det risk för att barnen placeras någon annanstans än hos honom??? I så fall måste fullmakter vara ett bättre val för oss.
Om syftet är att x-maken ändå ska ha kontakt med barnen efter bästa förmåga så tror jag inte att det skulle bli några problem alls med enskild vårdnad, då man i Sverige sätter stor betydelse i de biologiska föräldrarna, så länge de inte uppenbarligen är olämpliga. Så här står det dock hos regeringen:
Om en förälder som har ensam vårdnad dör ska tingsrätten bestämma om den andra föräldern eller någon annan person ska få vårdnaden om barnet . Barn som är under 18 år ska också ha en förmyndare.
Det är det som stör mig, tänk om Tingsrätten får för sig att han inte ska ha barnen pga av hans historik på psyk???
Det är inget ont i honom men att hålla koll på logistik till exempel funkar inte, det blir för stressigt. Likaså att skjutsa barnen till olika aktiviteter fixar han inte, för stressigt.
Jag tror fortfarande att det är ganska lugnt på den fronten mtp Sverige ståndpunkt att de biologiska föräldrarna alltid är viktigast.
Om han inte klarar av att ratta vardagslivet så kan han få boendestödjare t.ex.
Å andra sidan, om man vänder på det. Varför vill du ha enskild vårdnad? Förhindrar han det som barnet behöver? Bråkar mm. Annars kan man ju fortsätta att ha gemensam vårdnad även om barnen bor hos dig.
Det är för att förenkla vardagen och minska hans stressnivå. Allt stressar honom. Blanketter som ska signas, mail /sms från skolan, ordna bankkort för barnen, betala räkningar för fritidsgrejer, lämna kontaktuppgifter… allt stressar en stressad person.
Tror det är svårt att förstå hur mycket problem det blir om man inte själv sett extrem stress och vad det gör med en person.
Under de förutsättningarna kanske det är bra om han inte får vårdnaden om du skulle gå bort. Jag är rätt säker på att han inte skulle mista kontakten med barnen pga det.
Mina barns pappa bor utomlands men jag vill inte ha enskild vårdnad. Mest för att om något händer mig ska han utan problem ta beslut kring barnen. Bankärenden löser du genom att ditt X loggar in på sin banksida och ger dig fullmakt i bankärenden. Han kan även skriva fullmakt när det gäller underskrifter till skola (det har jag inte behövt då vi bor på liten ort och ja, det blundas lite för att hans underskrift inte står med). Det samma gäller pass, där kan också fullmakt ges. Så istället för att dra till med ensam vårdnad, få bara till fullmakter så löser det sig. Det är ju inte direkt ofta man gör bankärenden eller skaffar pass. Det är skolans alla underskrifter som jag kan tycka är problematiskt.