Hur vet man om man har misshandlat någon psykiskt vad har man för beteende? Jag tycker själv att jag var snäll mot mitt x men varit svartsjuk och lite halvt kontrollerande.
1 gillning
Det finns rätt mycket sådan information att söka på, och det finns många olika komponenter som går att lista.
Men Roks sammanfattar det lite mer kärnfullt i följande mening “De två vanligaste formerna av psykiskt våld är att förövaren säger elaka saker och begränsar offrets liv. Det kan t.ex vara att den utsatte inte får umgås med sina vänner eller gå på fester.”
Men naturligtvis finns många fler punkter listade också, och det är inte svårt att googla och få fram många bra resultat från olika källor, vilket kan ge en bra möjlighet för dig att få en övergripande bild.
Men det jag spontant undrar över är hur just er relation ser ut, och vad du menar med svartsjuka och kontrollerande beteende? Går det att konkretisera, och på vilket sätt skiljer sig din uppfattning från hennes?
3 gillningar
Att ”misshandla psykiskt” är ett begrepp och ett epitet. Är det viktigaste för dig vad det som du gjort nu - eller inte gjort - kallas eller heter?
Eller är det viktigaste för dig att få självinsikt om vad du gjort och varför?
(Exempel: En våldtäktsman kanske inte gärna kallas för ”våldtäktsman” även om han innerst inne vet att han har våldtagit. Eller en rasist vill kanske gärna ha omvärldens bekräftelse på att hen inte är just en ”rasist”, bara för att hen sagt eller gjort något som kan tyda på den saken.)
Jag menar: Det viktigaste är väl sanningen om vad du själv känner att du sagt och gjort? Och inte den berättelse som spinns kring hela dramat?
Vi mänskor verkar ofta tycka att just berättelsen som spinns kring det som hänt är mycket mera avgörande än det som verkligen och faktiskt hänt.
Därför glada minerna på sociala medier.
Därför skvaller och oro.
Därför rykten.
Därför våra ihärdiga försök att vara måna om vårt eget rykte.
Ryktet sannare än sanningen. Med hjälp av tävlingen om orden.
Så min fråga till dig är, vad händer, om du skippar adjektiven kring hela din person och karaktär?
Du är ju ändå anonym här.
3 gillningar
Eftersom vi inte är tillsammans längre och fick väl aldrig bra förklaringar när det tog slut Lgh såldes och vi flyttade åt olika håll allt gick snabbt. Och det gnager i mig om jag har misshandla henne psykiskt eller inte gjort det. För så vill jag verkligen inte att det ska vara. Men jag var svartsjuk och hade dålig självkänsla och till viss del kontrollerande. Tyckte inte om när hon var ute på fester men det är ju inget jag bestämmer. Jag sa aldrig något fullt ord till hon under vårt 4 åriga förhållande och var väldigt peppande och gav hon mycket gåvor. Dock så var jag väldigt ältande i saker och kunna väl vara lite som ett barn inser jag efter separationen. Jag inser nog att det var lite psykiskt misshandel lite iaf. Men det var inget jag såg under vårt förhållande. Och jag jobbar hela tiden med mig själv efter separationen. Jag är ingen ond människa tror att jag tog hon för givet.
2 gillningar
Din självrannsakan är fin. Om du skulle kallas psykopat eller psykisk misshandlare etc är av mindre betydelse om du börjar där du är nu. Du har förlorat nåt viktigt och börjat fundera på ditt eget beteende. Det kan du lära dig nåt av nu då du går vidare.
Det är oerhört vanligt att folk kallar sina ex för narcissister, psykopater, manipulerande och sjuka.
Du kallar inte ditt ex för något fult här nu iaf, du funderar mera på dig själv och det är nog ett hälsotecken mera än ett sjukdomstecken.
Hon kan säkert måla upp dig som ett psykfall i sin egen story, men det är inte där du befinner dig idag. Det som hände hände och om du försöker lära dig nåt av det inför resten av din egen framtid är det det enda som räknas just nu.
Förneka ingenting, men låt dig inte heller nedslås av de ord hon använder när hon beskriver dig. Varken hon eller du besitter hela sanningen, medan du besitter hela makten över din egen självrannsakan, förändring och framtid.
7 gillningar
Mycket kloka ord tack för peppen! Hon har väl inte riktigt kalla mig något efter separation utan varit helt iskall bara. Och påstått att mina känslor alltid ska gå först. Hon är en mycket klok människa som jag lärde mig mycket av under dom här 4 åren. Hon träffade en ny kille efter ca 3 månader och det gör väldigt ont i mig. Det tog slut mellan oss i Mars och jag känner att jag har svårt och ta mig vidare trots att jag försöker göra bra saker som träning umgås med vänner jobba hårt osv. Dagarna bara går och går känner mig ensam och ganska värdelös som inte kunna hålla ihop en relation med en tjej som älskade mig villkorslöst.
2 gillningar
Om du ananlyserar ditt beteende efter vad du säger, om det varit elakt menat så tror jag du kommer rätt långt. Kommentarer som inte varit menade att vara snälla eller positiva. Kommentarer som gjort din partner ledsen.
Genom att vara svartsjuk och agera kontrollerande har du också begränsat din partner vilket upplevs negativt och lätt glider över i psykisk misshandel.
Många människor är svartsjuka, jag tror man vet om det går över gränsen och det beror även på hur ens partner agerar och om man känner sig trygg i relationen.
Det viktiga är din egen medvetenhet och att om du inte lyckas ändra detta, åtminstone prata öppet om det i kommande relationer och vara öppen för att ”bli tillsagd”, prata om varför och känslan kring det. Terapi för att stärka självförtroendet?
2 gillningar
Jag har precis kommit ur ett äktenskap som jag efter långt om länge insätt att min fru misshandlat mig psykiskt,detta året har jag varit inlagd på psyket 2 gånger,för att min fru har fått mig till att tvivla på mig själv.vi har faktiskt haft det bra tills för 2år sedan,då sökte jag hjälp pga jag har en deprison, där började det hela,när jag släppte på garden och var sårbar psykiskt. Sista vändan på psyket var i juni,när jag blev utskriven,samma dag,får jag reda på att jag inte är välkommen hem mer, har inget att säga till om
2 gillningar
Välkommen hit! Här finner du flera i liknande situation som dig.
Hur går det för dig nu? Har du hittat boende? Har ni barn? Hur mår du?