Min drömkärlek som blev min fru droppade en bomb för mig. Hon vill ha en ”paus” och kanske även flytta ifrån mig för att känna efter om hon skulle ”sakna” oss som familj. Vi har bott ihop i 10år och varit gifta ca 6år. Vi har en dotter på 5år som är den bästa tjejen i världen. Jag är 41år och frun är 37år.
Jag hade allt jag vill i livet. En fru jag älskar över allt och kan inte öns tänka mig ett liv utan henne, vi har världens underbaraste dotter, vi bor i nybyggt hus med pool allt lyx man kan tänka sig. Vi har tillsammans en helt ok/bra ekonomi (fast det börjar klart svida illa med alla räntor) men min känsla är eller var är att jag har allt jag vill ha i livet. Och nu sitter jag och grinar i soffan mitt i natten o känner att livet är slut. Jag gick från att känna att jag har allt jag vill ha, Tills på en sekund känna att det ända jag snart har är min dotter… (hon är jag väldigt glad över att jag har, men som livet ser ut att gå just nu så vill jag inte att hon ska uppleva det)
Det började för 6 veckor sen med att frun satte sig bredvid mig och började prata att det inte kändes rätt längre mellan oss. Hon sa att hon alltid kommer älska mig men att det inte känns rätt längre. Först vart jag jätte chockade, och hon fortsatte att prata. När hon sa att hon ”kanske” ville ha en paus och ”kanske” även flytta för att känna om hon skulle sakna oss som en familj då bröt jag ihop helt. Jag har varit så ledsen sen den dagen att jag själv inte fattar hur ledsen jag kunde bli. Hon hade ju självklart gått o tänkt på detta ett tag enligt henne själv. Istället för att ta upp det hon tyckte var tråkigt/jobbigt med relationen. Det var allt möjligt som kom upp. Att jag inte alltid följde med till hennes familj o hälsade på, att jag är väldigt hemmakär, att vi två inte gör så mycket saker ihop längre, att vi båda är väldigt roliga människor men enligt henne har vi inte roligt ihop. Hon ville att vi skulle träffa mer kompisar som par. Hon ville att jag skulle vara mer spontan. Hon vill ha ett barn till och jag är inte lika sugen på det osv… jag har föreslagit parrådgivning men från ingen respons ang det heller 
Sen grinade jag mer eller mindre 24/7 första veckan, men inget mer sas från nån av oss. Sen tog jag upp det igen efter 1v o frågade vad hon vill göra? Fick till svar att hon inte visste hur hon kände för ”hon” hade svårt att skilja på sina känslor när jag var så ledsen för hon tyckte så synd om mig. Då sa jag bara att detta är inget alls jämför hur jag kommer må om du väljer att lämna mig. Men jag vill verkligen inte bo med dig för att du tycker synd om mig. Då är det bättre att du gör slut på allt nu direkt. Men svaret vart att hon inte vet vad hon vill…
Sen har tiden rullar på, det har gått 5v sen vi senast pratade om det. Jag har självklart tagit åt mig av det hon tog upp så själva familjelivet har varit bra. Mycket familjesaker har vi gjort. Haft bra sex ”enligt mig”, gjort saker ihop, gjort saker ensamma, träffat o sovit över hos polare med barn i samma ålder osv….
Men jag är helt nerbruten men har valt att spela med. Tills Ikväll när jag tog mig mod att ta upp det igen. Vart mer eller mindre samma svar igen, hon vet inte vad hon vill o känner. Hon tycker sista månaden både hade varit bra/konstig/lite tillgjord o så. Men ändå kan hon inte bestämma sig för nått alls. För mig känns det som en ”40års kris” men vem är jag att säga det…
Hon säger själv att hon har allt man skulle vilja ha i livet. En underbar man, ett underbart barn, ett super hus, nya bilar osv. Men ändå känns det inte rätt för henne på nått sätt.
Så jag vet inte vad jag ska göra? Jag älskar denna kvinna så mycket att jag inte kan förklara det! Hon är mitt allt o nu känner jag att snart kan det vara över o även mitt liv känns slut….
Kanske nån som har haft nån likande upplevelse o har nått tippa till mig.?
