Hem | Så här skiljer du dig | Juridik | Sök advokat | Träffa psykolog | Artiklar

Mallans Inn - Puben där du kan ställa sorgen utanför dörren om du vill... Kom in.. även du som tar den med dej

Jag kan elda granris oxå!

O dricka bärs!

Ser framför mig en kvinnlig variant av Hans Scheike om ni minns ”rapping Hans” o hans kvinnor från nån gång på 90-talet :joy::joy::joy:

Ska skidkillen vara Hans:joy:

Jag menar precis tvärt om. Att det är så många som HAR gått vidare och jag är kvar. Inte att det måste vara en viss tid tills man har en ny.

Det som jag vill belysa är nog mer att vänta tills man är färdig med vem man vill dejta. För man dejtar en speciell person, inte någon som ska vara ersättare för den gamla.
Och, som sagt, jag kände mig ensam. Kanske inte bara här på sidan utan även de som är skilda runt mig irl. Många har kommit vidare i sin läkeprocess så mycket mer än vad jag har gjort, och kände det ensamt då jag fortfarande hamnat i att vilja småprata än vad de andra vill nu. Det är flera som inte har tid längre med mig som förr. Och det saknade jag mycket. Det att bli påhejad över att jag måste ut och dejta…
Men räknat i år/dagar, det har jag inte velat heller.

Äh, det blir så flummigt när man inte mår bra. Och ibland märker jag att jag skriver dåligt de stunderna.

Fast, det har inte med skilsmässan att göra egenligen. Det har med den dåliga kommunikationen mellan oss föräldrar, då jag får ta hela ansvaret över barnen. Nu är det BUP igen som gäller… Hur länge ska man orka?

Tror de som har varannan vecka går mycket fortare, då de har en veckas ledig. Jag är aldrig ledig.

Jag tänkte att om jag bor i en granrishydda borde jag bli man, skaffa skägg o ett avvikande beteende…

Hmmm - låt mig fundera - nä förresten - struntar i det :joy:

Måste dra. Ska tydligen spela Mario Cart. Trevlig kväll alla

Tjoho - lycka till - Mario Cart är superkul!

Gunde Svan har jag ju träffat personligen, eftersom han kommer därifrån jag varit mycket. MEN jag liknar INTE honom!

Så ska JAG bo där då? Är det det du menar? Har lite udda beteende tror jag, och skägg, och rakat hår…

Fast, nu är håret dubbelt så långt som i förrgår…

Fan, full fart på puben ikväll. Ni hittar mig på karaokevåningen :metal:

image

e de jag :see_no_evil:

kanske om 10 år, när jag låtit håret växa ut…

1 Like

Hade heeeelt fel bild av dig @skildkille81 :joy::joy::joy:

nä, du spelar väl själv? Inte karaoke?

Du får spela med oss istället… så kan jag och @Lavve sjunga…

1 Like

Jag vill sjunga karaoke!

Är en riktigt fena på det - en gång missade jag ALLA toner på en låt i Singstar (tror det var nåt av Whitney Houston…)

Mina paradnummer är annars Stand By Me, Poison och The Boxer (spretar lite här…:joy:)

2 Likes

Sveriges svar på Charles Manson är kanske inte nån man vill se ut som… :grimacing:

Alltid :metal:

Jag tänkte köra en karaokefest i sommar :metal:Jag skickar en inbjudan :+1:

1 Like

@Gitarristen

Låter kul. Stand By Me, jag sjöng den någon gång tidigt 00 tal. trodde han stängt av micken och satt på någon annans röst då det lät så bra…

på den tiden lät det väl bra…

nu ska jag sova. Blir att städa i morgon, och söndag så åker vi nog och badar jag och barnen.

1 Like

Ingen som hänger här i kväll?

Faaaan jag hatar när man försöker somna, sluter ögonen och känslan av att man faller uppstår.
Den enda känslan är mörker, armarna famlar efter något att hålla sig i, men det enda jag känner är intet… Kombinerat med den fallande rörelsen och känslan av att uppslukas av mörkret.

En inre panik som byggs upp inom en när man faller djupare och djupare.
När man öppna ögonen är man omgiven av mörker, innan hjärnan hinner registrera om man är vaken eller om man faktiskt befinner sig i ett fritt fall, ökar pulsen och paniken kommer krypandes.

Märkligt hur mörkret i ena stunden kan vara ens bästa vän och i andra ens värsta fiende.

1 Like