Jag vete f*n vad jag väntar på…
Att må bra igen kanske?
Kämpar med terapi men ingenting är riktigt roligt längre.
Hoppas jag lyckas komma dit igen!
2 gillningar
Raderat
@Johan40 - o jag tänker fortfarande på vad jag borde göra i trädgården…
Jävligt sorgligt.
Hörde nånstans att det tar lika många månader att komma över nån som år man varit gifta - så i mars -19 lär jag väl må bra igen då.
Tror mkt som du att det handlar om livsstil - jag vill bo på landet igen men vete fasen om jag vill göra det själv.
Raderat
@Johan40 - att hon gifte sej med pappa…
Mitt x gifte sig med den mamma han hade velat ha ist för den känslokalla han hade.
Har jag kommit fram till i terapin iaf.
Raderat
Fy vad sorgligt att leva precis det liv man drömmer om o sen få det bortryckt. Antar att du blev lämnad. Hade du ingen aning? Kände du inte att ni var påväg?
Raderat
Raderat
1 gillning
@Johan40 - åhh - lider med dej.
Det där med saker o ställen man gillade är så konstigt - det är som att strö salt i såren att man vet att x-t gör de sakerna/är där med den andra. Det gör skitont.
X-t informerade mej om att han o hans nya va på Öland i somras o det kändes som en käftsmäll. Våran ö…
O varför ditt x ljuger är för mej en gåta. Hon måste ju fattat att det skulle komma fram vem hon var där med? O att sen lägga över det på dej att det är ditt fel att hon ljuger? Låter som hon har en del att jobba med.
När jag hamnar riktigt i kolgruvan o tänker att x-t gör nåt mysigt med sin nya o jag sitter ensam (o surfar på skilsmässoforum ) brukar jag försöka vända det med att tänka att han säkert är magsjuk. O har halsfluss samtidigt! 
Så du kan tänka att det är långt fr Hälsingland t Skåne för två magsjuka personer…
Kram t dej 
1 gillning
Ajajajaj. Osnyggt. Det måste vara så hemskt att, som du säger att du gjorde-älska någon så himla mkt, o så plötsligt ska man bara sluta med det. Vilken chock.
Ganska korkat väl att ljuga om vem hon är där med om era barn är stora nog att prata liksom…? Har de en relation eller var det vaa tillfälligt då?
Jag förstår ju att det är svårare för någon som blivit lämnad att se de dåliga sidorna hos sitt ex o tänka att den nya då får det du gjorde dig av med går ju inte riktigt. Men du skrev faktiskt häromdan hon klippt sig (fult gissar jag, tantigt kanske?) att hon tjockat på sig (sitter inne mest, rör inte på sig o ärnintw ute i skogen som du gillar) och var hon oxå lite rynkig har jag för mig? Inte en kvinna i sina bästa år.
Låt du henne sitta i det där gamla torpet med sin pappafigur. Säkert kommer det kosta henne massa terapitimmar iframtiden, men det kan du skita i när du sitter i din nya bastu i skogen med din särbo.
O om det är ljuget som stör dig mest så har jag tyvärr inget uppiggande o säga.
Raderat
2 gillningar
Jag har oxå lite svårt o relatera till det där med lögnerna. Är hon rädd att såra dig (mer) kanske? O ja, det blir ju värre när hon dessutom ljuger, men en del tänker ju inte så.
Den enda gången jag ljög, eller eg inte ljög utan bara lät bli o säga, var när jag köpte saker som jag visste att min man tyckte var onödigt (o förutom det så är jag ingen lögnaktig räv) Jag antar att anledningen var för att jag inte hade nån lust att ta en diskussion om det när han ist kunde vara lyckligt ovetande. O kanske för att han hade lite rätt i att jag inte behövde mer porslin, en till väska eller vad det nu var. Kanske är hennes anledning oxå?
Raderat
Som ngn skrev typ “sanningen ger sår i stunden, men lögnerna ger ärr för livet”
4 gillningar
Tror att det till viss del är så, men huvudsakligen tror jag att hon ljuger för “att sanningen skulle göra dig mer illa” och vad det skulle leda till. Hon vill till varje pris undvika att du kanske får ett utbrott eller blir ledsen, eftersom det leder till att hon får kontakt med sig själv, sina egna känslor och kanske den skuld hon bär sedan det fula uppbrottet. Jag tror tyvärr det är det hon vill undvika. Att hon själv vet at hon skulle må dåligt. Tror inte längre på så mycket gott i den här personlighetstypen, tror de bara gör saker utifrån det egna perspektivet och vinningen. Inte av omtanke om andra. Kanske är ditt x bättre än mitt @Johan40 så det behöver ju inte stämma förstås…
Raderat
4 gillningar
Tack för att du delat med dig… jag är i liknande situation precis nu. 3 månader av tortyr men jag har kommit ur chockfasen. Har umgåtts 4 dagar med min man nu med då mycket diskussioner som ibland övergått till skrik- men rätt skönt ändå. Jag känner inte heller igen mig själv längre, paranoid o galen. Bad på mina bara knän för nån månad sedan att få en chans till men den har varit halvhjärtad på något sätt och instt bestämde jag mig för att nu orkar jag inte längre. Om han verkligen är 100 100 säker på stt han vill gå- då stänger jag dörren😪
Raderat
1 gillning