Efter 26 år,2 hus och tre barn blir den man och kärleksfulla pappa ett monster över en natt. Vi har och hade alltid tillbringat varje kväll,helg och lov ihop med barnen. Vi hade en stor umgängeskrets och hade gemensamma vänner och familj och hade så roligt iop med våra barn och vänner varje helg. Vi hade samma intressen och humor och åkte på utflykter och yrevliga middagar varje helg. Senaste julaftonen var tillsammans med föräldrar, svärföräldrar och syskon som alltid stora jilar med skoj och senaste nyårsafton med middag med våra vänner. Allt var perfekt och bra,det jag inte visste då var att han skaffat en lgh i smyg och suttit med nyckeln i fickan hela jul och nyår och jullovet utan att säga ett ord. Vi var tom och tittade på ett nytt hus som han ville lägga bud på i nov! Och hela sommarsemestern kommande var planerad med vänner. Den 14 jan hade vi ätit familjemiddag och suttit framför brasan och grillat marschmallows. En vanlig yrevlig kväll och barnen sov medans vi satt och tittade på tv,då reser han sig upp ur soffan och säger att han har ngt att berätta: jag har en lgh och jag vill skiljas. Han försvann den natten och barnen visste ingenting, dom hade somnat som en familj och vaknade utan en pappa. Kommande veckor var en chock,han struntade i barnen, hörde inte av sig och 2dgr efter han lämnat hade han lagt ut sig pp varenda datingsajt som fanns. Vi ringde, vi grät,vi tiggde och vi bönade och bad att han skulle komma hem. Det här var i jan och sen dess har jag haft ett helvete som ingen människa ska behöva genomlida. Han blev totalt personlighetsförändrad över en natt från den mest älskvärda pappa och familjefar till ett monster som säger att han är en ny person och han har ingen ånger,empati eller känsla för vad han gjort. Han vill bara spela paddel, gå ut på krogen och styrketräna och träffa barnen när han skjutsar till fotbollsträningen 2ggr i veckan. Kvar är jag med hus,trädgård och 3 barn varav 2 mpr så dåligt psykiskt att dom fått börja gå i stödsamtal. Jag ska klara av ett svek,lögner och dessutom att mannen som älskade mig bara blivit känslokall och fruktansvärt elak. Jag tar hand om ALLT själv och står egentligen inte ut men vad har jag för val? Jag hatar men vill samtidigt inget annat än att han ringer och säger förlåt jag har varit en idiot. Det värsta är inte att han lämnat oss,det värsta är att han blivit totalförändrad och inte saknar ngt.
En riktigt tuff historia känner så med dej styrke kramar
Oj vad jag känner igen mig i dina ord…
Min flyttade utomlands till sin mamma och tjej som han har haft länge. Han lämnade allt, tog inte med sig ngt. Nu anklagar mig för att barnen inte vill prata med honom.
Ingen ekonomisk hjälp från hans sida.
Trots det så önskar jag att han ska ångra sig och komma hem.
Jag har lyckats rensa ut hans saker som jag för tillfället har i förrådet. De ska skänkas och kanske pantas.
Igår rensade jag ut det sista och jag kan känna hur energin i hemmet har ändrats. Han finns inte kvar bland våra saker.
Det är jag och mina två fantastiska pojkar.
En sak i taget och ett steg i taget…
Sviken och ensam
Ångest och sorg
Saknar och älskar
Givet att allt har varit så extremt perfekt som du upplevt det så låter detta lika extremt konstigt. Ingen förändras över natten om den inte drabbas av svår sjukdom som en blixt från klar himmel.
Så om inte det hänt så har han förmodligen inte upplevt det på samma sätt som du under en relativt lång tid, men varit en utmärkt skådespelare…
Kan det vara så att han hade en affär under sommaren innan?
Hör om många som är otrogna och försöker med frun igen att dom behöver en förändring, dom far och kollar på ett nytt hus. En nystart utan att frun vet att dom behöver det.
Sen rann allt ut i sanden men han hade fått smak på det nya livet.
De män som vill lämna utan att ha en ny väntande brukar kunna uppföra sig.
Kan det vara så?