Konfrontera?

Helt obegripligt. Förstår inte hur tankeprocessen ser ut hos nån som gör så.

2 gillningar

Tycker att du gör rätt som avvaktar med sms…

Alltid är: större, starkare, klokare och god… Organisera dina egna känslor först.

Cost-Benefit. Kostnaden? Nyttan? Som du skriver.

Men det är fasiken inte lätt… :cry:

Stay strong! :muscle:

3 gillningar

Haha ja nu gjorde jag det ändå. Gick inte att låta bli när det blev önskemål och diskussion om gemensam aktivitet över sms. Givetvis fick jag tillbaka att ansvaret var lika mycket mitt som inte uppskattat henne tillräckligt och skjutit mig ifrån henne under lång tid.

Jaja nu har jag förhoppningsvis lärt mig en läxa.

3 gillningar

:sweat_smile: misstolka smiley rätt… givet att du ändå skriver “haha”…

You can’t win an argument. Even if you win, you lose.

Ansvarsfrågan kan väl alltid diskuteras, up to a point, men som du skriver så är det väl inte det som stör dina tankar just i detta nu. Ni har gått isär, det klart. Innan ni gick isär så gick ditt ex till någon annan. Helt förståeligt att du känner dig sviken, kränkt, “inte-alla-korten-på-bordet” etc.

Fokus på dig själv och dina barn, och er relation. Skulle jag säga. :muscle:

3 gillningar

Det är för att hon inte har något bättre att komma med. Vanligt försvar för det är ju så klart även ditt ansvar och att förutom att hon var otrogen samtidigt ljög om det…

Ni är givetvis två i relationen men ansvaret för att hon var otrogen ligger enbart på henne. Men det kommer hon aldrig erkänna.
Skönt att ha det ur världen och nu är det inte så att du måste känna att du går och håller på det. Tycker inte att du ska ångra att du skickade det.
Framöver kan jag tipsa om “sms vi inte ska skicka tråden”.

2 gillningar

Vad fina ni är, tack! :smiling_face_with_three_hearts:

2 gillningar

Försöker alltid tänka att man lär sig alltid något, blir alltid starkare av motgångar. Efter all vånda, ångest och känsla av svek inser jag också att det här kan bli en väldigt bra motor för att ta ett kliv i min process att komma vidare. Att börja släppa henne på riktigt.

Jag är nu inte längre den person som hon ringer och berättar saker för först, inte den hon delar sina innersta tankar och känslor med.

Hade inte detta hänt hade jag kanske någonstans innerst inne gått och hoppats på något som inte finns. Nu ger hon mig istället chansen att blicka förbi henne.

6 gillningar

Det är så HIMLA fult!! Så avskyvärt beteende! Inleda en relation utan att berätta det och komma med dåliga förklaringar om att man tappat känslor etc.

I ett år har min man sagt att han känner annorlunda, känner sig stressad, pressad och olycklig i vårt förhållande. Jag kände att han gled ifrån mig. Han menade att vi tjafsade mkt. Inte mera än vanligt enligt mig, mest kring logistik och barnen. Men jag började göra mera kring barnen, skola, läxor, mat, handling, tvätt träningar för att avlasta mannen. Frågade om vi skulle ta hjälp, göra roliga saker tillsammans etc. Men nej det fick inte. Han ville ha skiljsmässa med våndades att det var sån stor process. Ville framhäva hur dåligt vi hade det. Men vi hade det faktiskt bra!! 1 år bröt han ner mig där jag inte förstod vad som var fel, försökte göra allt för att få det bra men det gick inte. Jag konfronterade honom flera gånger om det var en tjej i vår vänskapskrets eftersom jag sett att de hade skrivit till varandra på whats app och han tittar och pratat mkt med henne när vi ses. Nej, absolut inte, blev arg på mig när jag pratade om det. Var det någon annan då? Nej, men han sa att han önskade att det var någon så att han hade en bra anledning för att känna som han gjorde. Så jag avskrev alla tankar om otrohet.

När vi nästan skulle skriva på skiljsmässa, så läser jag en konversation i hans telefon men en jättenära vän till oss, om deras sex i tvättstugan och hur han längtade efter att bli avsugen igen. De har inlett en relation alltså… en jättenära vän som nyligen skilt sig och min man har säkert varit ett stort stöd där. Nu skulle han alltså bara ut från sitt äktenskap.

Allt utan att jag skulle få reda på det och hennes exmake ville inte skiljas och han har ingen aning om sanningen idag.

Så sjukt, så sjukt!! Tänk om jag aldrig hade kommit på honom!

Nu vet jag och skammen att gå ur äktenskapet är större nu. Men ja, han har tappat känslorna och nu fattar jag varför. Allt pussel faller på plats.

Jag tror att det är många som vill ut ut sitt äktenskap för att de har träffat någon ny. Men har inte mage att berätta varför för sin fru/man. Det är så fult att skiljas utan att ha alla korten på bordet. Det förtjänar alla! Vi är ju vuxna människor!

All styrka till dig, du har rätt att känna dig sviken!

11 gillningar

Hej @Sviken3

Bildligt talat skall du sparka bort kulpåsen på han !

Han är ett stort svin hörru, ta och tala om för hennes X vad du råkat ut för - tycker jag.

3 gillningar

Jag tänkte berätta för hennes ex men tydligen är han väldig farlig och psykisk instabil och kan göra henne illa deras barn och även min man och våra barn. Detta enligt min man, han blev helt galen när jag sa att jag borde berätta för hennes ex. Vet ej om det stämmer… min uppfattning av honom är att han är jättetrevlig, men för att skydda min man så har jag inte berättat.

Ja och varför skyddar jag min man? Jo, vi har tre barn tillsammans och vi har byggt upp ett fint liv tillsammans som han nu har raserat. Fattar inte hur han kan tycka att det var värt att vara med henne för det. Hade det inte varit för barnen så hade jag bett honom dra och slängt ut honom.

Så sjukt alltihop. Och en vän som sviker en är så fult utav dess like. Att man inte har skam i kroppen.

Hoppas de kommer brinna i helvetet. Båda två för sitt svek.

4 gillningar

Hej igen @Sviken3

Klart som fan att han säger detta om hennes X - tycker jag alltså.

Du ska nog ta hans uppgifter med en nypa salt, men det är ju du som sitter i skiten inte jag.

1 gillning

har upplevt samma. ihop 20 år, varit upp å ner såklart, men senaste tiden mer ner. längre o längre ifrån varandra, jag tog upp diskussion i höstas. Sedan bara tystnad och rasat mer o mer tills hon i januari ville ha distans och stod inte ut hemma längre. Huset kändes inte som hemma längre, och sommarstugan ville hon inte heller till.

Har visat sig sedan (från barnen) att de inte fick spela spel i hennes telefon sedan flera månader, och hon har sovit med telefonen under sig.

Fattar nu att det varit en affär som pågått en längre tid och fy fan vad tungt det är att ta sig ur detta hål.

Tack vare misstänksamheten så bröt jag, vägrade bli vänner i hennes framtida vision av hur hennes liv skulle bli. Nu har har jag hamnat i samma läge. Så lite kontakt som möjligt och hon svarar inte i telefon när barnen ringer och vill prata. Hon har totalt fokus på sitt nya liv.

jag har vägrat vara följsam och smidig. Vill inte hamna i kompis läge det kan fan skita i. Varför ska lidandet dras ut på för att hon ska må bra?

Nu känns det som alla runt omkring henne tycker jag är en idiot för att jag inte spelar med. Dom kan dra åt helvete.

8 gillningar

Det är den värsta känslan jag varit med om. Allt annat försvinner. Känslorna utanpå.

Idag har jag bokat samtalsstöd, inte för att älta det som är eller varför utan för att försöka börja komma vidare. Få verktyg för att bli den bästa versionen av mig själv, detta oavsett och helt oberoende av vad mitt X tycker, gör och säger.

7 gillningar

Här är vi sååå olika. Gör det du mår bra av. Mår du bra av att konfrontera - gör det. Om du kan bita ihop och bara gå vidare så gör det.

Mitt ex vill prata, vända och vrida på vad som hänt och hur vi mår, annars kan han inte gå vidare. Jag vill helst bita ihop och gå vidare. Låta tiden skava av vassa kanter och inte grubbla för mycket. Vi ska försöka mötas trots dessa ganska olika viljor.

Båda är vi i gryende, nya relationer. Jag vill ha kvar exet som bra människa och underbar pappa till barnen. Prata skoja kanske träffas ibland om det faller sig naturligt. Men jag vill också kapa banden och inte behöva ta hänsyn och ha ansvar för hans känslor mer. Vi har skilt oss och borde ge varandra frihet att leva vidare.

Det är svårt att hitta en bra balans. Hoppas du hittar en väg som passar er.

2 gillningar

Jag tycker du ska berätta hur sviken du är! Så fult att inte ha alla kort på bordet. Hade du gått med på skiljsmässa och skött det så snyggt om du visste att hon inlett ett förhållande medans ni var gifta?

1 gillning

Jag tror på Karma !

4 gillningar

Jag vet inte vad som hade hänt då. Jag har förmedlat vad jag tycker och känner. Det räcker så. Det går inte att nå fram till en person som redan har bestämt sig.

Fortsätter jag driver det skapas bara ytterligare hinder mellan oss och då påverkar det till sist barnen som är det viktigaste. Så jag försöker gå vidare. Jag tar ansvar för mitt agerande, hon får stå för sitt och jag tror att det på sikt kommer straffa sig ordentligt.

3 gillningar

Håller med! Andra förstår inte din situation men jag kan förstå! Jag kommer att ge min man svåraste skiljsmässa han kan få om han lämnar mig nu. Han har varit långvarig otrogen med en vän till oss. Gått över alla gränser som finns. Han kan glömma en lycklig skiljsmässa. Barnen ska jag försöka skydda men skulle de reda på hans sviniga beteende så kan jag tyvärr inte hjälpa det. Det får han ta ansvar för.

2 gillningar

Jag vill gärna tro på karma! Men vad för dåligt har jag gjort i mitt liv som får vara med om detta nu? :frowning:
Allt jag försökt i mitt liv är att vara en bra människa. Fan jag hoppas verkligen att karma tar dom. Men varför fick jag det här? Livet är orättvist.

3 gillningar

Jag håller med. Jag är en människa som alltid sätter alla andra före mig själv. Ber nästan om ursäkt för att man finns. Varför vi blir drabbade? Ingen aning? Jag vet att jag aldrig velat göra min man besviken. Gäller allt , skador på bil, komma försent, inte göra god mat. Allt! Och han gör sedan detta??? Overkligt!

1 gillning