Jag kan inte sluta tänka

@Heartbroken71 : Ta inte tillbaka honom igen.

Nej det borde jag ju inte och jag tror inte han kommer ångra sig heller, men hjärtat vill inte fatta det .

Jag blev lämnad för 16 månader sedan. Vi hade varit tillsammans i 26 år och 22 som gifta. Skilsmässan tog två veckor. Han hade träffat en annan på sitt jobb och nu bara stack han. Inget bråk eller något annat hade hänt utan bara hej och ha det så bra. Nu vill jag prova något annat.
Jag trodde att jag levde i den bästa av relationer. Två vuxna barn som också de blev chockade. Han gifte om sig efter två månader som skild.
Hur går man vidare? Självkänslan är körd i botten, men jag försöker verkligen att ta till vara på livets glädjeämnen. Fast jag är fortfarande mycket ledsen och ältar allt om och om igen. Har ingen kontakt med honom och känner mest bara förakt och ilska mot honom och den nya kvinnan.

3 gillningar

Styrke Kramar!! Du är inte värd honom :two_hearts:

1 gillning

Hoppas att du menar att han inte är värd mig:)

3 gillningar

Haha!!:sweat_smile::sweat_smile: förlåt !! Jag har inte huvudet med mig! Självklart menade jag det :heart:du är värd bättre!
Gör massa konstiga grejor numera. Kokade äggen i salt och olja häromdagen. …

2 gillningar

Haha, tur att man kan skratta åt sig själv i alla fall. Jag hur hamnade man här? Stabilt och tryggt och plötsligt är jag på en plats i livet där jag aldrig trodde jag skulle hamna.

1 gillning

Åh, det är så hemskt. Jag blev lämnad efter 25 år och 17 år som gifta…
Han hade tappat känslorna för mig och så var det inget mer med det. Han flyttade för 9 månader sen och har gått vidare som ingenting. Jag befinner mig i sorgträsket och kommer liksom inte ur det. Jag funderar, ältar och försöker förstå…

2 gillningar

Känner igen mig i det dör med sorgtrösket. Jag känner öven oro inför sommarledighet. Vill kunna slappna av och resa själv på semester. Men hur gör man?
Mea- lång tid ihop.

1 gillning

Ser inte heller fram emot semester…:pensive:. Svårt att hitta mening i livet. Såklart är det barnen, men deras ansvar är ju inte att ta hand om mig. De har ett eget liv att leva. Ekonomin är ju kraftigt försämrad också, så det gäller att hitta på nåt som inte kostar. Vad är det, liksom? Läsa en bok. Greja i trädgården.

1 gillning

Precis. Mitt ex har åkt på många resor detta år och själv har jag mest ingen lust att åka iväg. Har varit på kortare resor men saknar liksom livsglädjen. Sa till min chef att jag inte ville ha någon semester, men jag är tvingen. Sedan är ekonomin betydligt sämre, men nu styr jag helt själv i alla fall.

1 gillning

raderat…

2 gillningar

Åh, vad ska jag skriva till dig. Ord tar liksom slut. Känner igen mig så i din smärta och funderingar. Tror inte att de förstår och att de har utarbetat ett slag försvar som de ständigt upprepar. Detta gör att de kan gå vidare som om inget har hänt. Hoppas att du får all den hjälp du behöver.:two_hearts:

1 gillning

Ja, vi är många tyvärr i samma situation.
Känner inte alls igen min man sen jag sparkade ut honom. Han smsar nu om sonen som vi måste ha mycket kontakt om då han är hemmasittare. Har hållit i trådarna där förut men nu orkar jag verkligen inte efter vad han gjort mot mig. Så här överlåtit ansvaret till honom. Men han är så positiv helt plötsligt och har idéer han inte haft förut. Verkar inte fatta att jag har nog med att t en dag i taget sedan.

Ja fyattans vilket skit. :disappointed:

Man kan inte bli psykopat. Det är något man är sedan födseln.

Raderat…

2 gillningar

Mitt råd är. Försök inte, skriva mm.
Låt det vara.
Jag vet det tar kål på en.Man blir galen.
Men fråga dej själv om du ens i längden vill vara den som ska skriva, försöka mm.
Gå ut och spring, hitta någon att prata med, men låt bli det andra.

Vet hur det känns. Vi var gifta i över 35 år när han släppte bomben förra året.

Jag ska absolut inte säga att jag inte tänker på honom, men jag säger bara ”han ska inte få trycka ner mig något mer”, jag kämpar och jag gör saker som jag tycker om tränar, dansar, upptäcker saker, gör saker mem framför allt jag har börjat tänka på mig själv. Tar en dag i daget i juni så är det 1 år sedan vi skilde oss, och det gör ont än men mindre, så tänk på dig själv, ro om dig själv, det kommer att bli bättre

Styrkekramar

8 gillningar

Ojojoj vad rätt du hade!!! Nu exakt 1 år efter att han flyttade så träffade jag en underbar mogen man som är allt exet inte var och NU nu är exet helt förkrossad och saknar mig helt plötsligt o gråter o är lika dålig som jag var förra sommaren!! Heeeel galet

5 gillningar