De senaste dagarna har det hänt saker som gör att jag ser mitt ex i en helt nytt ljus. Förra torsdagen råkade han lämna datorn hemma och jag råkade se hans messenger konto. Han hade skrivit massa skit om mig och min mamma till familjen som tog hand om vår son (adopterad) innan vi fick honom och adopterade honom. Jag känner mig djup kränkt och dessutom att han spred dessa lögner till dom. Han skrev även om en tjej han träffat och introducerat vår son för ( hade redan av slump listat ut det. Tog upp hur sårad jag blev och hur allvarligt jag såg på detta för honom och sedan följde några dagar av kyla. I går blev jag uppringd av en man som berättar att min man ( snart exman ) har legat med hans fru. Svarade bara att jag inte visste något om det och då min man varit så tydlig med att han vill skiljas har jag egentligen inget med det att göra. Vet inte vad jag ska göra med alla tokigheter som händer. Gör bara så ont att man blir behandlad så här efter 18 år !
Finns inga ord för hur en del folk kan bete sig. Alla uppbrott är tuffa, men att man ändå inte kan visa grundläggande hyfs och respekt för sin partner/f.d. partner är mer än vad jag förstår.
Hur mår du nu? Ta hand om dig
Tack jo mår bättre har insett att den personen jag levde med i 18 år inte var den jag trodde går försöka att bara acceptera och gå vidare.
Det kanske är precis det jag också måste göra? Acceptera åren som varit och att idag är min man en annan person som jag inte kommer få någon glädje av att leva med 
Hur kan personer ändras och bli så hänsynslösa mot dem som dem har älskat så djupt och länge? Det är en gåta för mig! Det jobbiga är ju att barnen kommer lida av mannens dåliga omdöme 
Vilken tur att detta forum finns så vi kan få stöd att hantera allt kaos. Kram till dig 
Jag och min snart exman gick i familjerådgivning 4 ggr efter att han sa att han ville skiljas och det har hjälpt lite. Första månaden var kaos han var totalt avstängd mot mig sökte nya tjejer via nätet varav 1 tog han hem vår son till. Saker som var helt sjukt enligt mig. Via fr fick jag ur mig den ilskan jag hade och hon var ganska rak mot mig och sa att du kan inte bestämma vad han ska göra i detta läget utan bara försöka bygga upp dig stark och göra det så bra för barnet som möjligt. Efter ca 2 mån blev han mer normal igen mot mig även om vi fortfarande ska skiljas.