Hur hantera min särbos ex?

Jag vill ju kunna vara bekväm i alla situationer,så klart. Men ibland blir känslorna för övermäktiga och tar över lite…
Det är inget jag alls är stolt över,jag har nära till alla mina känslor. Men jag vill ju kunna styra över dom/ ha kontrollen.
Jag vet bara inte hur. Jag har försökt att “resonera med mig själv”,men det hjälper inte. Känner så stark olust,då känns det jobbigt att utsätta sig!

1 gillning

Jag håller helt med. Tack för svaret!
Ja det är mycket begärt att fira julen tillsammans med hans ex…Jag har sagt att jag inte kommer vara där då,jag går på långpromenad istället. Mycket hellre.

Jag förstår ju att detta inte är något som går att logiskt resonera bort hos dig själv… för i och med att hon är omgift och de firar julen tillsammans med sonen så är väl antagligen hennes nye man också med och inte heller det hjälper rent logiskt för dig.

Tjaaaa… jag kan inte se någon direkt annan “lösning” än att du tar tag i detta problem du själv har och det genom individuell terapi. Alternativt avslutar alltsammans. För även om du skulle lyckas alienera det omgifta exet från honom och avsluta deras gemensamma kontakt med sonen så kommer med all sannolikhet ditt grundläggande problem att kvarstå och resultera i samma “obekvämhet” som till slut sår split mellan er två. För så fort han har någon annan bekant, kollega eller what ever så kommer du med all sannolikhet att känna dig lika obekväm om han fortsätter att ha någon kontakt.

1 gillning

Nej hennes man följer aldrig med henne dit.Han känner sig också för obekväm med hela situationen.

Säger din nya detta till dig? Att hennes man oxå känner sig så obekväm med deras umgänge kring sonen?

Ja,att dom ses & umgås som familj där ofta. Hon och hennes nye man har även barn tillsammans…

Ja, det låter ju en smula märkligt får jag lov att säga. Men mitt råd kvarstår iaf… dvs att du åker dit om inte annat så av ren nyfikenhet med hur det där egentligen hänger ihop.

Du får väl åka hem om det blir olidligt, men jag skulle då vara extremt intresserad av att själv få bilda mig en egen uppfattning om hela den där situationen och det så fort som möjligt :muscle: :v:

1 gillning

Ja,för tänk om det skulle kännas lättsamt & bra.

1 gillning

Ja, tänk om det visar sig att det blir så :upside_down_face:

Men menar du alltså att hon lämnar sitt/sina andra barn, som dessutom måste vara ännu yngre, hemma hos sig med nya maken på julafton… eller tar hon med den/de dit där hon firar?

Förresten, har du egna barn?

Hon brukar iblsnd ta med det deras gemensamma barn.
Hennes man följer inte med…

Ja jag har 3 barn.

Tycker det verkar lite konstigt att fd frun väljer att fira jul utan sin man och med bara sitt ena barn? Barnen är ju ändå (halv)syskon?

Ibland får en uthärda märkliga situationer för att en är vuxen, men en ska förstås inte gå med på riktigt vad som helst. Jag hade tyckt det var OK att fira jul, umgås och allt möjligt där hans omgifta ex var med i bilden, om hennes nye partner och halvsyskonet var med också.

Just ja,halvsyskonet är med ibland.
Ja om hennes partner var med,skulle det kännas mycket bättre!!!

1 gillning

Nu är jag öppen och visar sidor som jag inte tyckt om hos mig. Jag har varit svartsjuk och känt ungefär som du, varför ska de umgås, varför detta firande och planerande. Mitt ex var inte så tydlig som din kille med att det var mig han ville ha så det var mkt spänt kring alla träffar vilket påverkade hans son negativt. Hans ex var dessutom singel och hade tydligt och vid fler gånger bett om att mitt ex väljer henne i stället. Hursom, när jag insåg och förstod vad exets son upplevde så ändrade jag mitt beteende. Mådde dåligt över hur barnsligt jag betett mig och försökte gottgöra situationen. Det blev gradvis bättre och bättre.

Jag vill lyfta barnens perspektiv. Inget barn har valt att deras föräldrar ska skilja sig, inte heller har de valt att deras föräldrar hittar nya partners.

Det finns ingen annan väg än att acceptera hela konceptet eller inte alls. Glöm inte att barnet/barnen är vana vid att jul firas på ett visst sätt. Har du då rätt att kräva förändringar?

Jag kan säga att jag fortfarande har dåligt samvete över mitt beteende och jag önskar att jag kunnat hantera situationen bättre.

4 gillningar

Jag kräver inte förändringar,men väljer att inte vara delaktig gällande exet.

Hej igen alla!
En liten uppdatering:
Nu firar min särbo sista julen med exet,vilket han kände som en lättnad. Han vill därefter fokusera på mig och förstås våra barn.
l sammankomster vill han att jag ska vara med,vilket känns underbart! Känner mig älskad,förstådd & prioriterad. Min särbo gillar även att jag är bestämd på vissa punkter,då han själv är konflikträdd…Så vi är ett perfekt team med underbart mycket kärlek för varandra.

2 gillningar

Här behövs det lite friska tag hör jag…

Det är inte jättebra kombination med en person som påverkas av att gamla och starka relationer fortfarande är uppkopplade och du själv känner dig utanför eller tvivlar på din betydelse.

Den konflikträdde kan ju tvångsmässigt börja tillgodose dina behov av särskild uppmärksamhet och blir den som får göra skitjobbet eller deformera sig för att du ska passa in.

Om han gör plågsamma eftergifter för att stilla din oro får vi hoppas vid gudarna att det stannar vid denna eftergift och det inte kommer fler krav lite senare. Risken är nämligen att nästa gång en ännu okänd olustighet inträffar kanske han även den gången tvingas slå knut på sig själv.

Visst i bland kan man ha två lika välsmakande hötappar och inte vara villig att överge någon av dem, men det är väldigt, väldigt viktigt att absolut ta hand om sina bedrövliga känslor så att inte någon annan tvingas göra det åt oss.

Om han ska göra eftergifter vore det ju toppen om han gjorde det med liv och lust och att slutresultatet blir ännu bättre än det redan är nu.

En bra metod för att bota sin ångest är att omedelbart se till att avmystifiera din konkurrent och testa deras relation ingående genom att helt enkelt befinna dig mitt i.

Du får samtidigt en bekräftelse på att du pallar att vara nära din konkurrent och har något att komma med.

Jag har själv en gammal fru med oändligt stort kontaktnät där man inte alls kan ha kontroll över vilka hon träffar. Botemedlet är att delegera ansvaret för att det rätta händer till din nya partner. Om han inte klarar det ansvaret är han ändå obrukbar.

Låt din partner sitta på en pinne i en rejält tilltagen fågelbur och lämna dörren öppen.

Om han inte kommer in i buren för att umgås med sin nya ägare är det nog inte din fågel. Om du måste hålla dörren stängd för att han inte ska rymma visar det att du tvivlar på dina magiska krafter.

Fåglar som får flyga fritt har en tendens att trivas.

Så gör lite våld på dina olustkänslor och kasta dig in i hetluften. Det du föreställer dig med dina känsliga instrument stämmer nämligen aldrig med verkligheten.

Notera också att deras relation inte kan ha varit perfekt om den nu slutat fungera och han i stället träffat Dig.

Passa på att lära dig varför deras relation inte fungerade och kolla på nära håll vad de har som funkar och om du kan ha gemensamma drag med hans ex. Någon hon gör bra eller dåligt som du kan lära dig något av.

Kanske hon också är svartsjuk och utsätter honom för deformation eller håller på med nån skit. Är han konflikträdd kan du lugnt utgå från att hon inte är det. Kolla närmare och förundras.

Med lite intresse för problemet blir du expert på beklämmande känslor och hur du själv botar dem genom aktiva pigga handlingar i stället för att bli ett gnälligt svart moln.

Gnälliga svarta moln kan få partners att göra storverk, men det bokförs alltid en lika stor summa på minuskontot.

Låt ditt svarta moln vara kvar. Det upplöses inte med hård självkritik, utan av friska motbevis som du själv skaffar dig i fält.

Sluta inte bli reserverad. Det är ditt ovärderliga mätinstrument och reskamrat som du har med dig i bakfickan och ändå kan ta fram i nödfall om inget annat fungerar.

Se det som en skapligt bra skruvmejsel som inte riktigt passar all skruvar. Kolla nu i stället noga vad som fungerar.

Fråga din partner om råd hur han kan skingra mystiken och rapportera alla framsteg.

Förut kände jag såhär - nu känner jag såhär.

Du är föränderlig bara du får övertygande information och den får man inte från svarta molnet.

Det gäller att ha en bra relation med svarta molnet. Tacka det för alla bra varningar och skicka ut det på mer detaljerade uppdrag att det även fortsättningsvis håller dig underrättad om otäckheterna där ute.

Lite avkopplad sitter du där i centrum med “svarta molnet” som bara en av den uppsjö mentala konsulter som servar dig med viktig information.

Din nya konsult heter “spännande utflykter i verkligheten”. Där åker ni ut och kollar hur saker fungerar och deltar aktivt i händelseförloppet.

Att ha ett svart moln är inte farligt - det jobbiga är om man är ett.

:heart_eyes:

3 gillningar

Det positiva är ju att han föreslog en lösning. Och att han definitivt inte ser mig som ett svart moln.

Jag tänkte att han säkert gillar alla jättemycket, men att man ska vara försiktig med att låta de följsamma hjälpa till att fixa hur man mår.

Mina tips var mest tänkta för att placera obehagskänslorna i en resväska som är lättare att ha med sig så de inte hindrar.

Obehag gör ju ont så om man har starka känslor kan det bli bråttom att stilla smärtorna och då kanske man tar till någon lösning som ger verkan inom tio minuter.

Om man tvingas lindra smärtorna snabbt kan man fatta drastiska beslut och den långsiktiga planen går sämre.

Är man lite skakig kan det vara bra att skriva ned målet på ett papper med lite hjärtan och uppmuntrande ord så att man vid panik kan få budskap från den mer nyktra delen av sin personlighet.

Ungefär som ett kuvert man har med sig i bilen i händelse av kollision med annat fordon. Där finns blanketten de inblandade ska fylla i, en penna och kanske en påse NON-STOP.

:slightly_smiling_face:

Jag kan tyvärr inte se det positiva i detta, så han gör som du önskar för att han inte vågar/orkar ta konflikten? Det kan även i senare läge vara källa för att han börjar dölja saker för dig och inte vågar vara öppen med hur han verkligen känner.
Tror du hans barn kommer vara lika positiva nästa jul? Det låter inte direkt som att det var på hans eget initiativ.

1 gillning

Hej!
Jag var bara tydlig med att jag inte kände mig bekväm med att sitta med. Min särbo har berättat att han har gått med på sammankomster,bara för barnens skull. Men att han nu tycker att det ska bli skönt att slippa att hon kommer på dessa. Han och barnen kommer ju att umgås,och jag också då jag är där.

Men vad skulle ditt råd vara? Att jag ändå sitter med vid sammankpmster,med hans ex där?
Att låta dom vara i lugn & ro,och jag håller mig undan?
Kan det vara bra för vår relation?

Hans vänner & bekanta är helt på min sida,och tycker att det är självklart att det är min tur nu. Att vår relation är jätteviktig.Att jag ska få ta mer plats och exet backa.

Jag försöker ta in vad det bästa är på sikt. För allas skull & vår relation.Är lite förvirrad över olika självklara lösningar jag hör & läser. Men det klarnar nog. Är glad över att han & hans vänner & bekanta förstår mitt dilemma. Är ändå nyfiken på hur andrs resonerar/skulle ha gjort själv.