Hur fördelar ni kostnader för barnen?

Hur har ni fördelat kostnader för barnen? Hur löser ni det rent praktiskt?

Frågar ni hela tiden… typ hon han behöver det och det och har diskussioner inför varje inköp?

Eller har ni lagt upp en budget, Kollat upp vad barnen har för kostnader… Som vad typ försäkring, hund, fritidsaktiviteter, mobiler, glasögon, kläder… m.m. Kostar. Och utifrån ett sparat på ett gemensamt konto som båda föräldrar har åtkomst till?

Eller sparar ni var och en hos sig själv?

Bidrar ni båda lika mycket? Dvs Delar ni på att sköta alla inköp? Eller är det alltid en av er som sköter det?
Vem betalar räkningar? Hur gör ni med barnbidraget, sparar till barnen eller fördelar det 50/50 och ni gör vad ni vill med pengarna?

Hej,
mina barn bor hos mig enbart. Vi har skrivit ett avtal om underhållsbidrag, mallen finns hos försäkringskassan. (Försäkringskassan tror att det kostar mindre att ha barn än vad det gör…)

Utöver det betalar X deras försäkring, månadspeng till den ena samt sparande till båda.
Jag betalar deras mobilabonnemang, månadspeng till den andra samt bådas vardagskläder. Jag har barnbidraget.

Dyrare inköp (typ terminsavgift för fritidsaktiviteter, vinterjacka etc) delar vi 50/50. Efter dialog.

1 gillning

Hmmm ja, nu får jag skämmas.

När vi separerade hade vi 2 minderåriga barn (nu har en av dem fyllt 18). Exet ville inte betala något underhåll alls, men med hjälp av hot och övertalningar, så fick jag honom till slut att göra det. Det tog flera månader och kostade mig mycket tid och en hel del förolämpningar. Exet hann ringa många gånger till den yngsta och tala om hur elak jag var, och han gjorde en orosanmälan på mig till socialen.

Jag har inte velat ta den striden igen. Därför betalar han enbart lägsta möjliga underhåll och inte ett öre mer. Jag får hela barnbidraget, men i gengäld betalar jag alla kläder, hårklippning, läkarbesök, mobil, fritidsaktiviteter osv. Sparande och månadspeng har jag inte råd med, så det har barnen fått vara utan.

Ja du, hur vi ska göra med det vet jag inte. Vi lever båda på existensminimum, jag med skuldsanering och blivande exmaken med löneutmätning. Jag ansökte om underhållsstöd direkt när exmaken stack för jag har ingen buffert att ta av om jag måste vänta. Men efter samtal med blivande exmaken ville han betala direkt till mig. Men han började dra upp att jag tjänar så mycket mer än han och bla bla, men jag informerade honom om att minimum är 1573 kr och att vad jag tjänar inte spelar någon roll. Jag får väl se om han betalar. För övrigt har jag hela barnbidraget (vilket är inräknat i mitt förbehållsbelopp) och jag betalar sonens försäkring och barnomsorg. Gjorde ett stort klädinköp i helgen som var och jag har inte ens försökt få blivande Xet att betala.
Jag är klar med min skuldsanering om ett halvår och jag och sonen kommer att kunna leva mycket bra då så jag orkar inte tjaffsa. Men de 1573 kr/mån vill jag inte att han ska komma undan.

1 gillning

Jag får mindre än minimum i underhåll för att jag tjänar mer.
DEt blev så enligt FK uträkningsverktyg och då sa de att det var mer som riktlinjer :expressionless:

Men nu vet jag att exet inte är helt ärlig om sin lön, förmodligen inte helller för deras utgifter heller.
Hade varit så mycker enklare om det bara gick via FK helt så man slapp tjafsa.

Vi delade på allt 50/50 och jag gjorde en avräkning varje månad vem som skulle betala summa X till vem.
Sen hade vi uppdelat att pappan betalade vissa räkningar och jag vissa, men vi delade ändå på alla kostnader i slutändan.

När det gällde inköp av kläder och annat i vardagen, så hade vi lika tänk…så det disktuterade/inhämtade vi inte ett godkännade från den andre för. Däremot om dyrare saker dök upp, så diskuterade vi det.
Hm…när jag tänker på det, så var det här nog ett av de få områden där vi var överens. Kanske för att det inte var känslomässigt?

Såg någonstans att det var nå’t fd par som skapat någon app för att hålla koll på kostnaderna. Det här var några år sedan, så nu finns väl säkert en hel uppsjö.

1 gillning

Nu har inte vi riktigt flyttat isär men vi har diskuterat. Vi har ett gemensamt konto nu, som vi kommer ha kvar, som barnbetalningskonto. Dvs kläder, utrustning, aktiviteter. Planen är att sätta in lika mycket var på det när det behövs fyllas på. Jag tror inte det kommer vara något problem, vi tjänar relativt bra båda två, det är för barnen och som nämndes ovan, det är inte några känslor involverade.

Däremot misstänker jag att det kommer bli jag som gör större delen inköp av t.ex. vinterkläder, betalar träningsavgifter etc, men det är jag ok med, det har jag gjort hittills och det är inte så jobbigt. Tror dessutom att jag skulle oroa mig för att träningen inte är betald etc, baserat på exets tidigare beteende.

Strumpor, t-shirts etc räknar jag med att var och en köper själv det som behövs.

Bra fråga, jag känner att det är bra att få tips om det praktiska.

1 gillning

Otroligt sorgligt att en pappa behandlar sina barn så.

Kämpigt för dig. Så skönt att du ändå ser ljuset itunneln (halvåret)

Vi hade ett gemensamt konto redan då vi var gifta. När vi skilde oss valde vi att ha kvar det som ett konto för sonen där vi skulle sätta in en summa var varje månad som skulle räcka för fritids avgift, försäkring, klädinköp, paket inköp vid kalas o.s.v tyvärr funkade inte det då exman en inte orkat ta bort sina autogiron till det kontot så blev endå att man får stå för inköp själv och sen göra upp. Idén var bra dock.

Vi delar på kostnaden för barnens försäkringar, mobiler, fritids, aktiviteter. Rent praktiskt blir det så att jag sms:ar honom när jag betalat räkningar vad barnens kostnader uppgick till och han gör likadant, så swishar vi varandra om så behövs för att det ska bli lika.

Utöver det sätter vi in 1000 kr i månaden var på vårt gamla gemensamma matkonto (till 3 barn) Från det kontot tar vi för kostnader till kläder och skor. På det sättet spelar det ingen roll vem som handlar, vi bidrar lika mkt båda två. Det funkar fint faktiskt, vi handlar i ungefär i samma prisklass båda två så det har inte blivit ngr diskussioner om det kontot.

Han har fortsatt spara till barnen varje månad, jag har inte kännt att jag har råd med det. Min x-make tjänar väldigt mkt mer än jag så vi betalar inte proportionerlig efter våra inkomster, utan på det stora hela ungefär lika mkt till barnen.

Vi sätter in 1000kr var varje månad på ett konto som vi båda kommer åt. Därifrån tar vi sen pengar för lite större inköp, som jacka, skor, träningsavgifter mm. Vardagskläder köper var och en för sig. Vi skickar inte kläder mellan varann varje vecka. Barnen är 10 och 12 år. Barnbidraget delar vi på. Vi har mycket lite kommunikation, men det funkar bra ändå.

Tack för era svar. Intressant hur ni har gjort och har det. Önskar det fanns ett enkelt sätt. Just nu delar vi på det mesta utan mat. Men jag sköter också de mesta inköpen som vanligt. Men det har jag inget emot. Det jag vill är att vi har ett barnkonto, som några har, där man sätter in pengar varje månad som ska täcka gemensamma utgifter för barnen. Nu får frågar jag hela tider om pengar, känns tjatigt. Jag vet inte om vi ska dela på allt eller inte Eller på vilka saker vi ska dela på, för vi har inte pratat om hur det ska vara. Jag har slutat vara drivande och med det finns det ingen annan som tagit över, så jag får väl snart ta på mig den rollen igen om nått ska hända.

Vi är mitt i alltihop nu. Jag tänker att det vore smidigt med ett gemensamt barnkonto dit barnbidragen går samt att vi puttar in ett belopp varje månad i proportion till våra löner, om hen går med på det då hen tjänar betydligt mer än jag gör. Därifrån tar vi sedan pengar till allt som har med barnen att göra förutom mat. Vi har alltid haft samma inställning till ekonomi så det borde kunna fungera hoppas jag.