Det beror lite på vad ni menar med solskenshistorier=) Nej, jag är inte i ett nytt lyckligt förhållande, och jag är inte ens ute efter det just nu.
Men däremot mår jag bra idag. Efter ett liv som på många sätt innehållit svek och depressioner från barndomen och framåt har jag flera gånger varit beredd att ge upp i livet. Det kändes tröstlöst, meningslöst och hopplöst. Men en stor del av det har berott på att jag haft fel människor i mitt liv, och utan dem har så mycket vänt.
Jag skulle nog säga att jag är lycklig, trots att jag för ett år sedan (när jag var ny här) knappt visste om det var värt att kämpa ytterligare en dag. Men nu är jag fri att göra vad jag vill, och äntligen får jag behålla all styrka, energi och livsglädje för mig själv. Tidigare har bara andra, inte minst ex, sugit ut allt för egen vinning.
För vad har relationer egentligen inneburit för mig? Det har rent ut sagt varit ett maraton där jag har förväntats lyssna, stötta, hjälpa, fixa, anpassa och även i stort göra det mesta av relationsjobbet. Förutom då att också ta störst ansvar över vardagen och hushållsbestyr. Jag tror inte att mina ex ens har tänkt på det, men för dem var det självklart att relationen fanns för att göra deras liv bättre och lättare. Och ändå är det inte några specifika kräk jag träffat, utan helt vanliga svensson-män som troligen inte varit varken mer eller mindre jämställda än genomsnittet.
Men nu när jag slipper lägga så mycket av min ork på att göra livet lättare för andra har jag plötsligt ork kvar att göra livet lättare för mig själv. Och vilken skillnad det blev!
Nej, jag söker inte relationer just nu. Det skulle alltför troligt bli slutet på min solskenshistoria.
