Hem | Så här skiljer du dig | Skriv bodelningsavtal | Juridik | Sök advokat | Träffa psykolog | Artiklar

Hjälp mig, mitt ex!

Hjälp! hur gör man sånthär?!

För två månader sedan så gjorde mitt ex slut med mig. Jag var långt ifrån klar med relationen, och trots en del år ihop så var jag fortfarande som nykär, även ifall förhållandet inte var sådär jätte tryggt. Det var bara så mycket passion och kärlek jag kände för den här personen. Jag tror aldrig jag kommer få uppleva det igen. Men våra liv och våran syn på vad ett förhållande ska innefatta var väldigt olika, även ifall kärlek fanns där.

Iallafall, han gjorde slut (för andra gången) och var väldigt hård och bestämd. Jag blev förkrossad. Vi behövde inte träffas mer efter han gjorde slut, då jag för några månader sedan flyttat ut ifrån vår gemensamma lägenhet till en egen. Alltså blev det inget “ses och dela upp grejer”. Jag har endast hört av mig EN gång på dessa två månader, med ett sms som blev som ett avslut för mig. Jag sa liksom tack och att jag mår okej, och förstår att det blev som det blev. Jag var liksom inte kärleksfull, utan var ganska kort men tackade. Jag var väldigt arg och upprörd under “göra slut och ge tillbaka nycklarna-momentet”, därav ville jag skicka smset. Ville inte lämna förhållandet med ett utbrott som sista minne… Han svarade väldigt långt, fint och bra. Sa vilken fin människa jag är och att han är tacksam för allt, och tacksam för smset jag skrev. Jag svarade inte på det. Jag tog direkt bort smsen, var nöjd över mitt avslut, och fortsatte vidare med mitt liv. Det kändes fint.

SEN! fyllde jag år, och han skrev grattis med massa glada gubbar på min logg på facebook. Jag kunde inte sova på en vecka efter det, mådde dåligt, då det kändes så extremt opersonligt, och jag kände att hela jag fortfarande var som ett öppet sår. Att han för två månader sedan planerade min födelsedag (vi skulle åka iväg ihop), och nu bara ett kort “grattis” på min jävla facebook-logg. Så som man skriver till YTLIGA bekanta…? Inget sms? Inget samtal? Det kändes bara lustigt, hans vänner ringde liksom mig och sa grattis. Men inte han. Det gjorde ont. Så jag bestämde mig för att blocka honom, bara tillfälligt, så jag skulle avskärma mig totalt från honom.

Nu tog jag tillbaka blocken, då det lagt sig endel. Såg då att han också försvunnit som vän pga att jag tidigare blockade honom.

Detta tycker jag är jobbigt. Jag vill inte att han ska tro att jag är arg och på ett omoget sätt tar bort honom som vän på facebook. Men samtidigt kan jag ju inte plötsligt lägga till honom som vän nu? Hur hade ni resonerat här?

Hela min kropp bara skriker: RING HONOM OCH SÄG ATT ALLT ÄR BRA OCH ATT NI KAN VARA VÄNNER. Men jag vet ju i mitt huvud att jag inte kommit över honom. Jag är fortfarande väldigt mån om att han ska tycka om mig, och se mig som “ett bra EX”. Vill inte att han ska se mig som omogen. Läskigt(!!!) att vara NOLL del av hans liv, att jag till och med tagit bort honom på facebook. Förstår ni vad jag menar?
Trots allt har man ju så fantastiska minnen ihop och var som allra allra bästa vänner.

Vad tycker ni jag ska göra? Kanske en dum fråga. Men jag kommer ringa honom inom en jävla vecka och frågar vad han hittar på ifall ingen säger åt mig att det är en dum idé. Eller så kommer jag skicka ett sms och förklara att “jag tog inte bort dig på facebook med mening!!!” får panik… Snälla hjälp mig! logiken säger en sak, men mina känslor ligger långt långt efter. :(:(:frowning:

1 gillning

Släpp det gamla och se framåt.
Vill du och tror du att han kommer vara en stor del av ditt liv framöver?
Om inte, gör allt du kan för att gå vidare. Blocka på FB om det känns bra gör dig utan att tänka på vad andra tänker.

Ert förhållande är över. Gå vidare. Du blockade honom, nu har han tagit bort dig som vän. Låt det vara. Och det kanske även är läge att släppa FB och börja leva i verkligheten?

4 gillningar

Jag tycker inte du ska kontakta honom mer. Se till att ni inte är vänner på andra ställen heller. Det är det enda sättet för dig att komma vidare. Tufft och jobbigt men tro mig, det är värt det!

Börja satsa på dig, ditt liv och din energi. Hur vill du leva/vara om 6 mån? Om ett år? Din bästa vän just nu är rutiner: ät bra, träna och sov. Upprepa dag efter dag. Träning ger dig ett stabilt psyke och det känns som att det är precis vad du behöver.

Lyssna på TheLifeCoach och jobba med de tipsen som ges. Jag började min resa för ett år sedan och idag mår jag mycket bra, är i mitt livs bästa fysiska form (43 år), bytte jobb, lämnade vän som bara tog energi och satsade på att omge mig med människor som tycker om mig och som jag mår bra av! Mitt ex har jag knappt någon kontakt med och det är som sagt en viktig del av processen. Vänta inte, börja nu :muscle::heart:

2 gillningar

Jag kan både förstå din panik över att skicka missvisande Facebook-signaler och din önskan att vara ett “bra” ex.

Det är ju så lätt att överanalysera sånt här. Men jag tror att du kan släppa det där med Facebook-ångesten. Han kommer inte se dig som ett “dåligt” ex av den anledningen. Tvärtom.

Ett dåligt ex är någon som klänger sig fast och stalkar sin f d partner. Att han ser att du har blockat honom eller tagit bort honom som vän kommer inte få honom att tänka illa om dig, utan hellre öka hans respekt för dig.

Visserligen behöver du.inte längre bry dig om hans eventuella åsikter, men oavsett det så törs jag lova att FB-händelsen inte har jobbat emot dig.

Släpp det gamla och försök inte ha kvar den stackars killen som vän. Det förlänger pinan och smärtan, för det vill du väl inte?

Han var tydligt och hård med att han ville had dig bort från hans liv. Du har blockat och skickat olika signaler. Låt mannen få vara ifred. Ni har uppenbart ingen framtid. Vårda dina bra relationer och gå vidare. Det är mitt råd.