Pappret inskickat:sob:
Om 6 månader är jag en skild tvåbarnsmorsa…
1 gillning
Vi ska skiljas men Varför vill han ha sex med mig när han säger att han inte känner något för mig?! Han har försökt två ggr men jag har stoppat honom även om jag vill! Jag vill! Jag älskar ju den människan!
Är det rent manligt sexbegär eller vad är det? Ellen finns det fortfarande känslor?!
Kan inte nån förklara för mig…
Jag tror bara (tyvärr i mitt huvud) att det här är någon 40 års kris han går igenom… Men låt det gå över!! Han har nu 6 månader på sig…
Ja.
Män vill ligga.
Eller vissa.
De som köper sex är inte intresserade av känslor. De vill ha sina begär tillfredställda, sak samma med vem. Det är ett basbehov som med mat - äta när man är sugen, knulla när man är kåt. De ser kvinnan som ett objekt för att tillfredställa sina lustar.
Ja, jag vill oxå ligga! Men det känns så feel! Jag älskar honom…
1 gillning
…med vem som helst?
Nej! Inte med vem som helst… Med min man!
Jag förstår det. Vissa män kan tänka sig älska med en kvinna de möter slumpvis på gatan. Fast jag känner kvinnor som blivit påsatta på jobbet och sedan gått hem och älskat med sina män. Men jag tror män är snabbare på och har lättare för att älska utan känslor för att de är tända.
1 gillning
@Maria1979 Gör inte vad som helst för att vinna honom tillbaka. I synnerhet inte som att du då bekräftar hans beteende att han kan få dig när han vill, på hans villkor.
3 gillningar
Nej… Jag ska försöka…
Men jag vill men ändå inte… Jag hoppas ju fortfarande…
2 gillningar
Jag vet känslan… Jag lovar dig att du kommer känna dig utnyttjad efteråt om du ger efter, hur gärna du än vill. Tyvärr! Och det kommer inte att ändra på någonting. Han har bestämt sig för att gå sin väg. Säger han. Att han kommer till dig nu tyder på att det inte var helt genomtänkt. Ta det som en mikroseger. Många små sådana segrar gör stor skillnad.
Håll ditt huvud högt, var stark, stå emot, och håll på dig!
3 gillningar
Jag är stark! Men fy fan vad jag ska fresta honom…
1 gillning
Nu kom allt över mig igen… 14 år… 14 år och sen bara kastad i avgrunden!!!
Jag vill inte vara arg!! Men han gör mig bara arg nu. Jag älskar honom för helvete!!! Han gav mig ingen chans! DET kommer jag aldrig glömma!! Han som alltid sagt att man kämpar för familjen! Bullshit!!!
Men fy fan vad det här är jobbigt!! Vi berättade för barnen i dag:sob: Han sa att vi skulle bo isär ETT TAG?! Ett tag!!
Varför ljuga?!
Åh… Är så jävla uppgiven!!
1 gillning
Arg!! Arg så Unni helvete är jag nu!! Nu har det gått upp ett ljus för mig… Det är ju en tredje person inblandad!! Det måste det vara!! Allt stämmer ju på det! Förutom att han nekar förstås. ALLA tror det! Man gör inte en sån här sak, så FORT annars!! De kanske inte har träffats, men det finns en känsla… Så jävla dum jag känner mig! Och tror han inte det kommer fram?! ARG!!
Om du har en känsla… så ska du lita på den. Tyvärr är svikarna inte så originella, utan det är ett mänskligt beteende att försöka dölja och tiga om sina felsteg.
Sanningen kommer fram till slut, och den blir kanske inte så rolig för dig. Styrkekram!
Att han nekar stämmer helt in, om det nu är en tredje person inblandad.
Det är nog väldigt få som är ärliga på den biten, tyvärr.
Hur kan man bli så personlighetsförändrad?! Känner inte igen honom?! På 1,5 månad har han förändras! Ingen sympati! Det här är UNTE den man jag älskar…
Vi hade sex i lördags… JA, ja vet!!! Jävligt dumt, men jag tänkte det var sista ggn… Han frågade mig då om JAG verkligen ville, och jag sa ja. Två ggr blev det… Sen frågade jag igår kväll om han kände något när vi hade det… Det kändes jävligt konstigt sa han. Men ändå ville han andra ggn!!? Så SÅ jävla konstigt kan det väl inte varit?!
Jag vill inte vara i samma hus som honom längre! Vill bara bort!!! Men det är svårt med boende. Och HAN vill att det ska bli så bra det KAN bli säger han. Den meningen säger väldigt han ofta nu! Är det så hans samvete känns bättre kanske?
Var så arg nu så jag var tvungen att skriva av mig…
1 gillning
Uh, det här är alldeles för välbekant… mitt X mässade ständigt “det här ska bli jättebra”, som en jäkla papegoja. Jag fick säga åt honom till sist, att det här kommer inte bli jättebra, för det är typ omöjligt efter allt du gjort!
Du måste ta dig därifrån! Det är en jäkligt seg och dryg period innan du kommer iväg oavsett hur långe eller kort den blir, och det kommer inte bli lättare med tiden (eller när det står klart att han träffat någon annan). För mig tog det fem månader under samma tak som X, innan jag och barnen kunde flytta ut. Värsta perioden i mitt liv, och ingenting gick det att göra åt det. Bara härda ut. Och hålla masken.
Ja… ja vet!! Men lättare sagt än gjort:weary: Jag vill härifrån! Hur kan någon som visat ömhet, respekt och kärlek bara vända på knappt 2 månader…
2 gillningar
Att han vill lämna dig kan du inte påverka hur mycket du än vill, tyvärr. Och det kommer garanterat inte finnas någon godkänd förklaring till hans beteende. Oavsett vad hans förändring beror på så har den hänt. Det är skitjobbigt att ta in det, och acceptera. Du kommer dit, det lovar jag, men det kan ta lite tid. Tills dess, ta vara på din ilska som drivkraft för att agera på det du faktiskt kan påverka.
Du kan börja förbereda dig för flytt, även om du inte har någonstans att ta vägen just nu. Rensa bland dina prylar, dela upp bohag, så att allt sådant är klart. Det tar massor av energi, så låt ilskan ge dig den.
1 gillning
Lider med dig. Tro mig. Jag förstår vad du menar med att någon man känner så väl helt plötsligt bytt personlighet. Visst är det hemskt? Det tryggaste man hade vill plötsligt bort från en. Det är fruktansvärt. Varenda minut av det.
Det är ett år sen för mig nu. Jag tycker att det är bättre än det var i början. Men man kan inte stressa igenom sorgen, den behöver ta plats.
Kram
3 gillningar