Väldigt bra att du bokat psykolog. Det där ”lydiga” beteendet har nog kommit till under många år, så det är bra att bena i det med hjälp av ett proffs. Vet inte vad de gör, proffsen, men plötsligt har de skruvat på något som gör att en tänker annorlunda och bättre.
För mig gick det sedan lite tid och tankar efter psykologbesöken och en dag insåg jag att jag hade hittat tillbaka till mig själv igen, till hon jag var innan jag träffade X. Fattade nog aldrig under tiden vi levde ihop att jag var så himla undfallande, men jösses vad jag har trippat på tå och krattat och gjort precis som han ville i 23 långa år. Så skönt att vara tillbaka som mig själv!
Man blir inte sitt “nya jag” i en handvändning.
Ett steg,en dag i taget… sen får man halka å falla tillbaka
Ibland.
Man känner nånstans inom sig att det är nog.
Du gör det bra…,märklig filur och bli sur på dig, har han ingen skam!?
Kämpa på💪
Låter som han kanske inte mår som allra bäst å far ut på er,om han inte är nöjd med sitt val kanske.
Vad vet jag.,tänkte om det går ut över sonen åxå.
bara ett noterande…
Vilket jävla stolpskott, ni har väl bodelat klart så ska han ha nåt så hade jag skickat det eller låtit honom låna datorn när du är med. Vem vet vad han installerar på den annars ?
Jag behöver bara läsa dom första raderna i ditt första inlägg i tråden, för att känna att jag vill påminna dig om att du inte vill leva med någon som bedrar, och sen velar mellan att vilja reparera förhållandet eller flytta in hos älskarinnan. Gör inga avkall på vad du behöver och kräver om han skulle ångra sig. Inte ett enda. Det står dig dyrare senare.
Känn inåt. Gå försiktigt. Skydda dig själv.
Vad jag vet så kommer inte en sådan diagnos plötsligt så det här med att skylla på diagnos… praktiskt kanske om man inte vill ta eget ansvar.
Var rädd om dig.
Vill hålla med här, trots att jag själv utreds för just ADHD. En diagnos kan inte användas som ursäkt. Som vuxen är man ansvarig för sina egna handlingar, och ansvarig för att ta ansvar för sina egna handlingar.
