Hej,
Efter så många år kikar jag tillbaka hit ofrivillig! För mer än tre veckor sedan (strax innan midsommar helg) blev jag stoppad av en 46 åring man som verkade för mig mogen när jag var på min lunch promenad. Vi har gått förbi varandra på promenader i flera månader utan att någon visa intresset för den andra tills den dagen när han hälsade på mig och frågade om jag hade två sekunder. Jo visst har jag svarade jag. Han sa att han skulle vilja fika med mig någon gång om det gick och frågade vad jag tyckte och jag svarade att det skulle gå. Veckan efter möttes vi och jag frågade honom varför han ville fika med mig och då svarade han att han var intresserad av mig och ville att vi skulle lära känna varandra på nära hål.
Sedan dess har vi setts typ 3-4 dagar i veckan och har tagit promenaden tillsammans på lunchrast. Han tyckte att vi skulle åka iväg på en kväll och ”komma bort från stressen som finns i Stockholm”.
Förra fredagen åkte vi till Sörmland där han hade bokat ett hotellrum för en natt. Allt hade gått bra tills när han på våra samtal sa att kanske de (han och sin x tjej) kan blir ihop för tredje gången.
Jag var inte säkert om jag hade hört fel och frågade rakt av om han hade känslor kvar för sin fd tjej och då erkände honom. Dem har varit separerad i dryg åtta månader och han har svårt att”släppa alla fina minne och år de har varit ihop”.
Jag har svårt att förstår varför vissa människor är så egoistisk?
Jag har varit ensam i dryg sex år efter min skilsmässa detta pga jag inte ville vara ihop med någon som inte visste vad han ville.
Efter vårt möte igår(jag begärde mötet för att får svar på mina frågor bl.a varför han tog kontakt med mig om han hade känslor för sitt x) bestämde jag mig för att radera hans kontaktuppgifter och vill inte se/träffa honom.
Hur kan jag har varit så dum som har tillåtit sig dras i denna karusell? Jag har svårt att lita på folk särskilt män men efter att han pratat med honom bestämde jag för att ger honom en chans?
Jag ville bara skriva av mig här!
Baby_dont_cry!