Jag tackar dig redan 
ja. det kommer säkert bli något sånt här det landar i.
Men tror du jag ska berätta redan nu för min fru eller ska jag vänta till jobbperioden är över?
Tagit bort inlägget - raderat.
3 gillningar
Du vet vad du har men inte vad du får. Gräset är inte alltid grönare på andra sidan.
Det kan snabbt bli en öken och sedan inser man hur bra man hade det och då är det förlorat.
Tyvärr är det inte så enkelt. Tror inte din fru skulle vara med på det.
Lämna om du vill men utan att blanda in någon annan.
Eller också försöker du återupptäcka vad som drog er till varandra en gång i tiden.
Och vad du har nu.
När barnen växer. Ska ta studenten. Kanske bli föräldrar i sin tur.
Var det värt att splittra familjen för vad som kan visa sig vara ett tillfälligt fling?
2 gillningar
ok jag förstår och tackar för dina tankar!
Nej. Eller ja. Det är ju jättesvårt att veta, det är ju precis i den frågan jag är nu. Tack för dina tankar
Och svaret är att du borde spola kollegan, jobba på ditt nuvarande förhållande tillsammans med dina barns mor och om det inte fungerar separera men först som sist, slå din kollega ur hågen. Något nytt, något spännande, något som bryter vardagen men för hur länge kommer de att räcka?
En väninna till mitt ex lämnade sin familj för en kollega som smickrade henne och gav henne uppmärksamhet. De blev ett par men snart visade han sitt verkliga jag, kontrollerande, förtryckande. Hon lämnade honom och lyckades vinna tillbaks sin man.
Akta dig väldigt noga för den typen av berusande känslor. De är ljuvliga men förrädiska och locka en till saker som sedan får ångra bitterligen resten av livet. Försök förverkliga din längtan tillsammans med din nuvarande - för dina barns och därmed för din egen skull. Är din kollega är flirtigt kramig mot dig eller mot andra? Hur länge dröjer det innan hon ledsnat på dig och gått vidare till någon annan? Köp inte grisen i säcken utan håll fast det du har.
1 gillning
japp tack. det är rätt svar.
jag ser det inte som att det är något som bara bryter vardagen, hon har många egenskaper som jag skulle uppskatta i det långa loppet också men visst spelar förälskelse in. Jag är helt på det klara med vad som borde göras. Sant, hon kan vara kramig med andra också. tack för din tid rulle
…som min kollega som lade an på mig men som kom fram till att mina egenskaper inte passade henne trots alla fagra ord och löften hon gav mig när vi var tillsammans.
@mittilivet säger det bäst. Hur det än blir, så måste du låta din fru vara delaktig i beslutet. Det är ditt ansvar efter det familljeliv som ni byggt upp under lång tid. Dela alla dina tankar med henne. Berätta om dina känslor för kollegan. Försök att bearbeta det tillsammans innan du eventuellt går vidare. Du kan inte vara helt säker på vad som rör sig inom din fru. Hon kanske också skulle välkomna förändringar. Om det ändå skulle bli skilsmässa, så blir den förmodligen mycket justare och mindre sårig om du berättar nu innan något egentligen har hänt. Som du säkert noterat här på forat så är otrohet ett säker väg att krossa din fru helt och hållet. Det får naturligtvis konsekvenser för barnen också.
3 gillningar
Ser att du har många svar med kloka råd men vill ändå trycka på vikten av att kommunicera med din fru!
Ni har tagit ett gemensamt beslut om att leva tillsammans då bör hon få vara delaktig i beslutet att inte göra det mer.
Då jag själv just nu går igenom det med min sambo kan jag säga att det som sårar lika mycket som att han vill separera är det faktum att han aldrig sagt något till mig om att saker var fel. Han har själv vridit, vänt och funderat och sedan tagit sitt beslut utan att låta mig vara delaktig något som gör mig så otroligt illa.
Vi har varit varandras absolut bästa vänner och att då inse att han inte delat detta med mig smärtar så klart vilket jag tror även din fru skulle tycka.
Mitt råd är därför att du pratar med henne, väldigt öppet och ärligt om vad du känner och hur du tänker för att se om ni, tillsammans, kan hitta en lösning.
och eftersom det finns barn i bilden, separera inte direkt utan försök först!
2 gillningar
Du ska inte berätta något om den andra för din fru - inget har ju hänt! Du bör se till så du slipper jobba nära den andra tjejen (det är omöjligt som det är nu och borde dessutom gå ut över arbetet). Du ska jobba med dig själv, för att komma fram till vad du verkligen vill. När du vet det, kan du prata med din fru om det och tillsammans göra det svåra konststycket att förändra. Antingen genom skilsmässa, eller tillsammans skapa något nytt - byggt på det ni har gemensamt.
3 gillningar
Alltså @Brandman. Vill inte ligga på dig, men din historia får mig bara att känna en sån enorm olust och ångest, över vad som är på väg att hända, med en från vad det verkar som fin familj.
I normalfallet enligt manual 1A skulle du nu inleda en fysisk relation med kollegan och sväva på moln. Antingen skulle din fru upptäcka det av egen förmåga, eller så skulle du berätta det när du säger att du vill ha skilsmässa. Sak samma, för det skulle sluta i samma katastrof som jag varit med om (fast jag är din fru vill säga), samma skit som jag kommer få leva med i resten av mitt liv.
Du står vid ett vägskäl nu, det är på riktigt! Det är inte marker eller tändstickor på spelbordet - det är barn och en kvinna som är mamma till dina barn och som valt att leva bredvid dig och ge sig till just dig som står på spel!
Snälla gör som jag föreslagit ovan 
ta inga förhastade och känslostyrda beslut.
9 gillningar
Yep och det finns ingen ångerknapp. La femme fatale. Den lockande, den gäckande men som när man famnar är rutten och uppfrätt på ryggen.
1 gillning
Jag får ont i magen när jag läser vissa delar av detta även om jag förstår ditt dilemma, men det här du säger att du inte har varit otrogen och att ingenting är inlett har jag svårt att köpa.
Din fru kommer aldrig att se det så. Sveket i att du för ett resonemang utan att involvera henne med en annan som orsak är illa nog.
Som sagt - du får många bra råd här. En orsak till att lämna det man har ska aldrig vara en annan om man har gjort rätt bearbetningsresa med sig själv kring vad som skapar välmående här i livet. Man måste kunna fylla sin bägare själv först och inte låta det tillfredsställas av någon annan för då kommer även nästa förhållande sannolikt inte bli bra på sikt för det skapar beroenden på bekräftelse. Min personliga åsikt och erfarenhet.
9 gillningar
Du missar poängen lite här. Jag menar absolut inte att man ska vara kvar i ett förhållande man inte trivs. Men då ska man lämna i första hand pga det och inte för att man hittar något som man tror är bättre. Det är alltför stor risk att det nya visar sig lika bräckligt som det man har (eller ännu bräckligare) och vad har man då vunnit?
Man bör känna att “det gör inget om den nya lämnar mig efter en månad, jag vill lämna mitt äktenskap” för annars riskerar du att göra dig, dina barn och din fru ledsna i onödan.
8 gillningar
tack för ditt svar med kloka tankar.
tack för dina kloka råd.
@Brandman, Involvera din fru i vad som händer. Det här är inte bara ditt val. Du är förälskad i en annan och har endast vänskapliga känslor för din fru. Väljer du inte att lämna nu så finns det stora risker att du i framtiden möter samma situation. Det bör din fru vara medveten om. Att hon hela tiden riskerar att mista dig för att du är öppen för förälskelse och kärlek utanför äktenskapet. Det bör vara hennes beslut om hon vill ha det så, eller gå och välja en annan väg för sig själv.
Jag skriver av egen erfarenhet. Mitt ex blev förälskad (och inledde en affär) i en kollega när jag var gravid. Jag hade fullt upp med en besvärlig graviditet och barn. Exet var öppen med “att han mådde dåligt” men skyllde på sina svårigheter att komma in i föräldrarollen och sätta sig själv åt sidan. Detta pratade vi om, men inget annat… Exet och den han inledde en affär med beslutade sig i det skedet för att inte fortsätta förhållandet, då de hade familj på var sitt håll med små barn. De bestämde sig för att aldrig låta sig styras av sina känslor för varandra igen, de hade nu gjort sitt val. Exet bytte jobb, men de rörde sig i samma kretsar och kvinnan tog sig allt närmare hans nya arbetsplats tills de ånyo blev kollegor. Nu var hennes barn i princip myndiga (men inte våra). Idag är de gifta. Jag betvivlar inte att de hör bättre ihop än jag och mitt ex. Men jag får bära på konsekvenserna av deras val - att inte berätta för mig. Har väldigt svårt att över huvud taget förhålla mig till hela mina barns uppväxt och det familjeliv vi hade. Mitt ex visste ju hela tiden vad han hade att förhålla sig till, han har hela historien. Jag har ingen aning om vad som varit sant och vad som varit en illusion. Detta är en stor sorg för mig. Kanske hade jag valt att stanna om han berättat, men det hade då varit ett gemensamt beslut - att välja varandra utifrån en sann grund.
Jag tror inte att hela sanningen i att du inte vill berätta är att ni jobbar tillsammans ett tag till. Jag tror att du är rädd för att berätta för din fru, för då har du inte längre kontrollen över ditt äktenskap själv. Och det är faktiskt så att det bör du inte heller ha. Man är två i ett äktenskap.
6 gillningar
Har du vänt på steken, och funderat på om det i själva verket är din fru som inte älskar dig, kanske aldrig har älskat dig, och inte ens attraheras av dig, vilket leder till att hon avvisar dig sexuellt?
Om du fungerar som många män gör skulle mer fart i sängen kunnat få dig att bli mer passionerad i er relation under åren som varit.
Men istället verkar ni ha fastnat i en ond och tröttsam cirkel där dagarna mal på och din fru hoppas att ett barn till ska göra livet mer uthärdligt medan du letar planlöst efter något som du egentligen inte vet vad det är.
Skälet till att jag tar upp frågan om henne är nästa steg i er utveckling - vad händer när hon stöter på någon som kan ge henne spänning, dramatik och massvis av bekräftelse? En exotisk man med svarta ögon som lever för dagen och bara svarar inför sig själv och sin skapare. En annan man. En man som visar vem han är och tar det han vill ha.
Min tanke är att er relation som det ser ut nu kanske är körd oavsett men att det kommer dröja tills hon fyllt 41 (den magiska åldern för kvinnor) innan du märker effekten av det.
Mitt råd är att lyssna på din magkänsla och verkligen fundera på vad som gjort att ni hamnat i det läge ni är idag.
Vem är DU egentligen och vad vill du ha av livet och av din fru eller den andre?
Är du ditt jobb? Är du dina intressen? Är du bilden av dig som dina vänner har? Är du dina minnen? Är du din frus praktiska fixare? Är du bara en förlängning av din iPhone?
Du verkar vara snäll, pålitlig, händig, omtänksam och kanske lite försiktig. Enligt min uppfattning är det tyvärr inte egenskaper som håller lågan brinnande hos kvinnor när barnen håller på att bli stora och medelålderskrisen knackar på dörren. Oavsett vad kvinnor säger så är det inte det som skapar attraktion och blöta trosor hos dem.
Din fru har säkert sidor du inte ens anar, men hon visar dem inte, och du kan inte heller ändra henne så att hon visar dem för dig eftersom man inte kan ändra andra. Man kan bara ändra sig själv.
Du kan möjligen locka fram hennes vilda och djuriska sidor genom att ändra dig själv och bli det som hon undermedvetet längtar efter och drömmer om. Det som hon ännu inte satt ord på inför sig själv och absolut inte berättat för dig.
Om något av ovanstående stämmer så har du en fin chans i den pågående flirten med tjejen på jobbet. En chans att upptäcka och lära dig känna igen dina egna djuriska sidor och hur de framkallas.
Ingen annan, inte din fru och inte flirten på jobbet, kan få dig att bli den du är menad att vara. Bara du själv.
Men genom tjejen på jobbet kanske du kan utforska dina egna mörkare sidor (utan att nödvändigtvis vara otrogen). Hon verkar ha lockat fram känslor som du inte haft på länge. Fånga dessa känslor och hitta var de sitter i din kropp.
Använd sedan verktyg som mindfulness, KBT eller hypnos om du vågar och slit fram krigaren som bor i ditt hjärta!
Kommer du så långt så ger sig resten.
3 gillningar
Varför skriver du här? Du verkar veta vad du vill. Vill du att vi klappar dig på axeln och säger lycka till och skit i din familj och att du förstör dina barns liv för alltid? Det kommer inte hända. Jag hade inte lämnat min familj om ens jag blivit hotat till livet att göra det.
Gör det du redan bestämt dig för 
5 gillningar