Förlust blir det någon gång en vinst?

Han lämnade mig. Han gav mig sämre ekonomiska förutsättningar. Med det gav han mig min enda möjligheten att behöva sälja huset och lämna en plats vi bott på i 20 år. Han gav mig brist på tillit. Han gav mig en dålig självkänsla och med det sämre förmåga att prestera på jobb och i andra relationer.
Hur hämtar man upp det ?

4 gillningar

Ja, jag förstår känslan.
Att helt få tillbaka tillit och tro är svårt. Det har jag själv inte lyckats med, även om jag har hittat sätt att bättre hantera det.
Men i gengäld blir man lite klokare. Jag har fått nya perspektiv på livet, och jag har hittat tillbaka till den person jag en gång var och alltid velat vara - innan alla mina relationsäventyr förändrade mig till det sämre. Jag har erfarenheter och en djupare förståelse. Och framförallt har jag blivit bättre på att se igenom destruktiva beteenden och tryggare i min rätt att säga nej till dåliga relationer.

Jag har också förlorat mycket. Men vunnit i annat. Det blir aldrig som förr och det blir sällan som man tänkt sig. Men det kan bli bra ändå

11 gillningar

När det gäller tilltro, tillit och självkänsla så kan man (så har jag gjort iaf) starta med att successivt börja kunna känna allt större tilltro och tillit till sig själv och med det så växer självkänslan. Trivas och känna både självständighet, trygghet och tillfredställelse med sig själv. I sitt eget sällskap, liv och hem.

Låter kanske basic, men är definitivt lättare sagt än gjort.

Men det går absolut, om än det inte går i raketfart :rocket: :v:

5 gillningar

Snart tre år efter skilsmässan och jag är inte där än, så nog tar det tid för vissa av oss…

3 gillningar

Ja, det tog även mig minst lika länge eller troligen ännu längre :wink:

4 gillningar

Jo det gjorde han. Och det har både hjälpt och inte hjälpt. Så svårt att förstå hur det blir utan kärlek och tvåsamhet. Jag var inte redo.

1 gillning

För mig är det tre år sedan skilsmässan. Och visst finns det vinster! Jag har nog lagt mig till med en del singelvanor, själv tycker jag att de är utomordentliga, men hade jag levt tillsammans med någon så hade jag fått visa mer hänsyn. Greja hemma, till exempel. Först gör jag ingenting alls. Sen drar jag gärna igång allt möjligt en ledig helg: städar, bakar, röjer ur nånstans, fixar i trädgården. Allt parallellt och inte förrän söndag kväll ser man resultatet när allt blir klart ungefär samtidigt. Men röran under tiden :see_no_evil:

Trots att jag blev lämnad så upplevde jag mig som en vinnare efter kanske ett år, men samtidigt var vardagen utmanande. Vinsterna handlade om att slippa leva i en osund relation, slippa parera och kompensera för hans svårigheter och negativa sätt mot barnen i varje stund, slippa bli förminskad och lära mig att inte förminska mig själv. Jag har blivit mer jag igen!

14 gillningar

Det jag inte kunde möta var oss. Vi hade många år i en relation som inte vårdades och tyvärr bara föll isär. Jag var redo att jobba för ” oss” men han var klar och redo för ett nytt liv.

2 gillningar

2,5 år sedan Kraschen. Skilda sedan snart två år. Jag blev lämnad för en annan kvinna efter 22 år tillsammans, och det drog sannerligen undan mattan för mig. Självkänslan blev tillknycklad. Sveket var enormt. Jag fick lämna mitt hem (han bor kvar), hans släkt har jag inte längre någon kontakt med och många av våra gemensamma vänner har spårlöst gått upp i rök. Ont gjorde det, men jag skulle ändå säga att det är jag som är vinnaren i slutänden.

Min tillit till livet och mina relationer är oförändrad, men min fd man kommer jag aldrig någonsin mer att lita på, vad det än gäller. Jag har accepterat att jag kommer gå på fler minor, eftersom jag by default litar på andra människor. Men nu är jag inte rädd för att säga ifrån direkt när någon går över mina gränser och det var en bra utveckling för mig!

Kanske att jag inte precis överlevererade på jobbet där i början, men i slutet av första året utan X märkte jag att den energi jag sparade på att inte curla och anpassa mig till honom kunde användas på jobbet, och på mig själv. Jag orkade börja visa framfötterna, och eftersom det värsta i mitt liv redan hänt blev jag helt orädd att säga min (ofta välgrundade pga lång erfarenhet) mening. Det har lönat sig! Jag har idag en bättre tjänst med bättre lön. Vet inte om jag hade orkat ta mig an det uppdraget om jag fortfarande hade levt med X.

Tiden är din vän. Ge dig tid att acceptera det som hänt så kommer du kunna släppa och gå vidare. Det tar den tid det tar och kan inte forceras.

9 gillningar

Att hämta sej efter att blivit bedragen tar tid, lång tid men att våga lita på någon i fortsättningen kan bli svårare.

2 gillningar

Svarar dig i din egen tråd istället.

Ni hade haft det upp och ner ett tag och han åkte nog på en riktig medelålderskris. Är det här allt? Nån började visa honom intresse och han kände sig levande igen. Att få bekräftelse av nån ny är svårt att motstå om man inte känner sig attraktiv och livet bara rullar på i samma gamla spår. Det sätter igång en massa fantasier och plötsligt så har man flyttat ut utan att ha tänkt igenom vad det innebär (för hjärnan funkar inte längre).

Din man har fortfarande kontakt med sin ”nya”. Det är för att det blir som ett drogberoende. Han är dock på väg tillbaka till dig. Det har snart gått ett halvår och han börjar vakna upp.

Det här som hänt är inte ditt fel. Ni gemensamt har inte vårdat ert förhållande. Men han klarade inte av att hantera det på samma sätt som du. Du kanske tänkte att det löser sig med tiden? Och han såg ingen ljusning.

Var glad över att du är sviken istället för en svikare. Det kommer att gå över. Även om du inte tror det nu. Du kommer att bli starkare och klokare. Men din man? Han kommer få leva med att han gjort dig illa. Och det kommer att ta längre tid för honom att komma över det.

Det finns väldigt mycket att läsa på engelska. Googla men midlife crisis.

Det är inte så att jag försöker ursäkta hans beteende. För det är aldrig okej att behandla nån illa. Utan jag försöker nog bara nyansera bilden lite.

Hur försöker han välja skriver du. Han försöker nog inte välja. Han försöker överleva och tar en dag i taget. Han har heller inte funderat på din åsikt. Han är inte där än.

Han vill inte ha två kakor. Det han egentligen vill ha är lugn och ro. Han vill känna sig trygg. Han vill känna sig attraktiv. Han vill känna sig åtrådd. Han vet bara inte hur han ska få det.

Han kanske känner innerst inne (nu när han upptäckt att gräset inte är grönare hos den nya) att det är du han vill uppleva allt med men är rädd för att du ska älta sönder honom om han väljer dig? Så då far han till den nya som bara visar upp sina bästa sidor och så får han lite ”tröst” där.

1 gillning

Allt jag behöver just nu är en nyansering. Och du har gett mig en sån.Önskar att vi aldrig hade hamnat här. Kanske det enda som hjälper honom är en ny relation? Jag har så svårt att förstå hur han har förändrats så mycket. Jag har känt hela känsloregistret och till och med tyckt synd om honom. Varför, jo för att jag har inte har lyckats med vår relation. Men som man brukar säga,man är alltid två om saken. Förtvivlad över att jag måste åka med på hans känslomässiga bergochdalbana som jag inte förstår? Du skriver om en person behov vid en medelålderskris. Låter rimligt. Jag har indirekt fått en av honom nu. Två människor i kris, ingen lätt match att återförena.

1 gillning

Han kanske vill ha en ny relation? Med dig?

Lista 3 saker du drömt om att uppleva och ge till honom. Kan vara en resa, mysa i sängen på lördag morgon etc. Ge den till honom.