Hem | Så här skiljer du dig | Juridik | Sök advokat | Träffa psykolog | Artiklar

Förälskad i en annan

Alltså, jag vet varken ut eller in just nu… :confused: Läst ngr av alla inlägg härinne och har förstått att jag inte är ensam om att ha fått känslor för en annan… fast det inte alls var med avsikt. Det bara hände.

Känner mig helt förtvivlad, rådvillig och förvirrad över hur jag ska lösa denna situation. Gift och har 2 barn… varit tillsammans i 15 år. Trodde aldrig detta skulle hända!? Men nu har det det… förälskad i en annan sen ngr månader tillbaka… har pendlat mellan att inte veta hur jag ska göra, nästan velat skilha mig, stark förälskelse o förnekelse… :expressionless: Bara att tänka på skilsmässa gör mig helt matt… men samtidigt har vi inte haft det helt bra i ngr år nu, så det är väl oundvikligt att det är ngt som händer till slut…?? Får ont i magen bara av å tänka på att både såra min man o våra barn.

Har samtidigt så svårt å fokusera på min nuvarande relation… o känner nånstans att jag kanske inte kommer kunna göra det igen? Den nya är i mina tankar konstant…svårt å få bort det. Det “enda” som hänt är att vi har kysst varann… men känner mig jättehemsk såklart! :slightly_frowning_face: Avskyr o såra andra.

Självklart fokuserar jag mest på vad jag vill med min relation o vill inte lämna honom för ngn annan. Men har jag någon kämparglöd kvar? Vi har haft mkt irritation oss emellan i flera år, ej “tagit hand om” vår relation o mest bars gått om varann… tappade det fysiska under lång tid efter att barnen kom osv… just nu är det mest irritationen o tjafsandey som stör mig mest :confused: Han vet om hur jag känner, men har ej nämnt den andra… ännu. Han vill fortsätta o kämpa, men vad vill jag? Har jag ngn kärlek kvar? Älskar honom, men vet inte om jag är kär längre…
Funderat på terapi/rådgivning… men vet inte när jag/vi ska hinna med det i vår hektiska vardag?

Och jag undrar hur jag ska tänka/göra? Lämna eller stanna kvar?? :disappointed_relieved:

Red ut allt med din man innan du överhuvudtaget gör något annat.
Gå inte bakom ryggen, sätt stopp för kontakten med den andre mannen.
Utsätt inte din man för detta.

4 gillningar

Blir förvånad över människor som tror att man ska vara super kär i sin partner resten av livet. Problem? Kommunicera med varandra. Ta hjälp utifrån. Om det fortfarande inte fungerar och det känns dåligt osv så bryt upp då. Men för guds skull att bli ”förälskad” i en annan människa medans man är gift som om ni vore 12 år gamla tycker jag är så löjligt. ”Kan inte styra mina känslor, bla bla bla”. Var fan har respekten tagit vägen helt seriöst? Så otroligt själviskt att ens agera på sådant. Och att ens överväga att lämna sin partner för någon man kanske känt i några månader bara (menar inte direkt dig men alla överlag)

Och på ditt inlägg låter det redan som att du har gett upp. ”Hinner inte med fg osv”. VILL MAN så HINNER MAN. Men det är inget som du är intresserad av. Ditt äktenskap är i kris och du hinner inte?

7 gillningar

När sådant här händer som du är med om måste du kliva över dina känslor och vara ärlig mot din man och dig själv och lyfta detta.
Det är du skyldig din man .
Otrohet gör så fruktansvärt ont men är du ärlig och pratar med din man så kan det komma nya infallsvinklar .
Lägg den andra mannen på hyllan , säg att du måste få tid för ditt nuvarande äktenskap och att du och din man behöver och ni ska ta er tid för att vända ut och in varför detta händer… kommunicera .
Var med om en liknande sits i våras då min man hade börjat med en affär med en kollega och jag misstänkte och frågade om han var otrogen och han nekande … flera ggr dessvärre.
Efter 2 månader kom jag på honom och hela min värld rasade, detta svek är det värsta du kan utsätta din man för.
Vi tog tag i vårt äktenskap och hittade tillbaka till varann och idag är jag lycklig . Dock är jag fortfarande besviken att han inte sa sanningen från början … då hade jag inte haft dem 2 månaderna av svek …
Var stark och gå den rätta vägen och prata med din man hur du känner och om ni ska ta proffesionellt hjälp … tid finns alltid!
Önskar dig lycka till🧚‍♀️

3 gillningar

Det du behöver börja med att ta tag i är att inse det orimliga i att försöka reda i ditt 15 år långa förhållande och föräldern till dina barn i skuggan av din några månader långa förälskelse. En förälskelse är liksom en biologisk funktion som går över efter en tid. Föremålet för din förälskelse ser du, så länge du är förälskad genom ett starkt filter där du egentligen inte har en aning om vardagens ingredienser hos denne person. Med vardag och utan förälskelse glittrar det inte så mycket, varken i ett gammalt eller nytt förhållande. Gör dig själv en tjänst och t avsluta på alla sätt med det du träffat och ta sedan tag i det du levt länge i.

2 gillningar

Ja, det är min man som inte tyckt att vi behöver gå på fg. Inte jag. Jag har tagit upp det, o då var det han som tyckte att vi inte hade tid. Problemet är väl att vi sällan har barnvakt… men jag tänker att man kan gå på dagtid. Till o börja med i alla fall.

Och nej, jag är verkligen inte stolt över hur jag känner. Det var verkligen inte planerat. Är oxå medveten om att jag måste reda ut allt med min man först oxå å det gör jag. Vi har sagt att vi ska försöka kämpa ett tag till. Så vi får väl se. Ligger lågt med den andre just nu. Men har starka känslor där… ngt jag inte rår på.

Vet din man om att du är förälskad i en annan?

Tyvärr är det svårt att stänga en dörr till en förälskelse men det är nu du behöver vara stark och verkligen göra det. Om det är menat att det ska bli ni så väntar han på dig.
Ta tag i ditt nuvarande och gör rätt.
Berätta att du har känslor för en annan och kommunicera hur ni känner inför det.
Han behöver få veta, upp med korten på bordet , var ärlig , rakryggad.
Hoppas att ni hittar en lösning vare sig vad det blir :smile:

@Smulan3
Du frågar hur du ska tänka/göra.

Svaret är att du ska berätta för din man vad som hänt. Att du fått känslor för någon annan och att du varit otrogen. Något annat finns inte. Du kan välja att göra det redan nu för att få med honom till parterapi, alternativt om du får med honom dit utan att berätta innan så lägger du alla korten på bordet under första sessionen.

Det är nämligen inte du som ska bestämma huruvida din man ska fortsätta att leva i en relation med någon som varit otrogen. Det är han som ska fatta det beslutet.

När alla korten ligger på bordet så har ni också grunden för att kunna starta en ärlig och öppen diskussion om framtiden.Tänk på att även om ni i slutänden skiljer er så kommer ni alltid ha barnen tillsammans och risken finns att er framtida relation kring barnen kommer ta allvarlig skada om du inte sköter detta snygg fr o m nu. Total öppenhet och ärlighet alltså.

Ta detta från mig som man som själv varit utsatt för otrohet av min fru. Jag tycker inte du ska känna dåligt samvete för att du fått känslor för någon annan. Ingen människa styr över sina känslor och man kan faktiskt aldrig lova varandra att inte få känslor för en annan person. Det man däremot kan styra över är hur man agerar på de känslorna. Du har valt att vara otrogen och du ska nu ta ditt ansvar för det misstaget genom att vara 100% öppen om vad som hänt. Lycka till.

8 gillningar

Jag har råkat ut för detta, är mannen, och jag håller helt med @mina50cent! Försök och var stark och gör rätt, det kommer du vinna på.

4 gillningar

Hej! Jag valde att skilja mig när jag blev förälskad i en annan. 2 barn, 14 år tillsammans.
Jag har i flera år varit i tankarna om skilsmässa. Men livet har lixom rullat på med vardagen o barnen.
Så kom denna nya mannen in i livet o gud vad de pirrade i magen. Jag var aldrig fysiskt otrogen. Men jag pratade o skrev med den andre i några månader. Kände honom sen tidigare men inte så väl o vi umgicks inte.
Förälskelsen blev för stark helt enkelt. Flyttade i oktober, vet inte om jag gjorde rätt eller fel.
Det jag har nu med den nye är helt fantastisk, självklart vet jag att det är nytt o så men jag känner lixom i hela själen att jag älskar honom. Han gör mig lugn, jag är trygg i hela kroppen när jag är med honom.
Min man lämnade jag för jag ville ha ut mer av livet, han var väldigt negativ, klagade på allt o alla varje dag. Det påverkade oss som familj o vi blev ofta sura o bråkade. Han ville mest vara hemma o inte umgås som familj lixom. Han gav mig inte mycket kärlek, sa ofta detta till honom. Bara en kram när han kommer hem från jobbet lixom. Men det blev aldrig någon förbättring med något.
Tills jag tog upp dessa saker på allvar o vi gick i parterapi. Men då var jag redan förälskad i den andre. O jag kände att det spelar ingen roll om min man ändrar på sig, jag vill inte leva med honom längre ändå.
Och jag känner verkligen att jag tog rätt beslut i att lämna min man. Men jag var verkligen inte beredd på att lämna mina barn. Det är det värsta jag gjort.
Även om jag är lyckligare nu så är jag inte det för jag får inte träffa mina barn jämt. Jag hoppas att de kommer bli bättre med tiden med den biten. För som jag känner nu när jag saknar mina barn så vill jag ibland gå tillbaka för barnens skull.
Men tror verkligen inte att vårt förhållande skulle kunna bli bättre då vi båda varit med andra o han är otroligt långsint. Så tror att de är så förstört. Men det kanske hade gått att bygga om vi båda ansträngt oss. Men jag är inte beredd att lämna relationen med den nya mannen. Känner så starkt till honom.
Kanske bara blev värre men kände att jag ville dela med mig av min erfarenhet.

1 gillning

Vilka fina ord! Jag blir nästan lite gråtmild. Jag har varit i Smulans situation nästan exakt precis och dina ord lugnar mig, fast de inte är riktade till mig. För man KAN inte styra över vilka känslor som stormar fram i en i livet, men man kan styra vad man gör av dem, precis som du säger - även om det kan vara förbannat skitsvårt!

Tack för dina ord (trots att de inte var till mig, som sagt :wink: ).

1 gillning

@miss_us Tack! Jag har läst dina inlägg tidigare och ser dig som en utmärkt förebild för alla personer som får känslor för någon annan. Att kunna resonera klok kring det och inte bara störta in i egobeteendet att vara otrogen är en styrka. Min fru fick känslor för någon annan men lyckades inte hejda sig. Nu har hon ångrat sig men förstört så mycket på vägen. Tragiskt. Jag önskar hon hade haft din insiktsfullhet.

1 gillning

Vad glad jag blir, @mina50cent ! Tack! :heart_eyes:

1 gillning

Jag är gift sedan 12år (inga barn), det har varit upp och ner i vårat förhållande under många av åren. Jag har ”tjatat” om att vi måste jobba på det men varje gång tar det inte mer än några veckor o så är vi tillbaka igen. Har inte alls känt av något riktigt intresse från hans sida av att vilja få det bättre. Jag hade en bekant som gick igenom en separation och jag fanns där o stöttade som vän. Detta växte mer o mer och innan jag förstod vad som hände hade jag redan fallit pladask. Inget hände fysiskt. Jag var då öppen mot min man direkt och sa att jag inte visste ut eller in. Vi pratade o pratade och till slut gav jag med mig att försöka 1gång till. Jag var ärlig mot min förälskelse och avslutade kontakten. Det svåra är nu tre veckor senare att jag fortfarande tänker på honom konstant och saknar honom fast att jag bestämt mig för att ge mitt äktenskap en till chans. Är det så att jag inombords bestämt mig att det är slut fast att jag inte vill inse det själv? Har så svårt o tolka alla mina känslor just nu…

1 gillning

Det har bara gått tre veckor. Det är bara tid och distans som hjälper tror jag. Men visst måste man bearbeta förlusten av en förälskelse också och i din situation gör man det helt ensam utan möjlighet till större stöd.

Men ge det tid. Bearbeta så gott du kan och ge det tre månader istället för tre veckor innan du börjar fundera på resultatet. Lycka till!

Mycket bra att du är öppen mot din man. Förälskad kan en såklart bli även om en är gift. Om det är rätt eller fel att försöka igen får ju framtiden utvisa. Kanske kommer du och din man gemensamt fram till att det är dags att gå skilda vägar? Mannen du blev förälskad i är ju nyseparerad och behöver nog också landa lite innan han är redo för ett nytt förhållande.

Det enda jag vet med säkerhet är att om en behandlar övriga parter med största möjliga respekt så har en de bästa förutsättningarna för framtiden. Tiden kan göra jobbet. Lycka till! :yellow_heart:

1 gillning