Fast det som konstant trasslar till det för DIG är ju att du ALDRIG någonsin har “avfärdat honom”. Så vill du inte slösa bort ditt liv på detta drama så är det hög tid att göra det nu. Men du behöver mer hjälp än självhjälpsböcker och länkar på nätet.
Har du gått i terapi? Om inte så är det hög tid för det nu äntligen. Har du gått, då behövs det antagligen mer eller annan sorts terapi/teapeut, eller vad tror du själv?!
Seriöst, vad inbilkade du dig? Trodde du hon skulle sparka ut honom och han komma krypande tillbaks till dig? Trodde du hon skulle köpa din version före hans?
Det är dags att inse; han utnyttjar dig. Du är en kk han kan gå till och han går till dig för den verusande känslan av att ha makt över (minst) två kvinnor. Så behändigt för honom.
Ja, er relation är bortom all räddning. Du är inget annat för honom än en madrass, någon som han kan vända sig till, någon som finns för honom och ställer upp i tid och otid.
Jag hade en älskarinna som är beredd att göra allt för mig. Jag skulle kunna vifta med lillfingret och hon skulle komma rusande och göra exakt vad jag ville. Dock håller jag mig för god för att utnyttja det övettaget för träffar jag någon annan jag hellre skulle vilja ha skulle jag lämna henne. Jag vill inte inge falska förhoppningar men ibland är jag frestad att utnyttja detta övertag.
Som andra skriver: bryt så mycket du kan. Den du älskar är död, han är någon annan än den du blev förälskad i.
Min avsikt med att maila flickvännen handlade om många saker men jag skulle inte säga att det är en dragkamp mellan henne och mig. Jag vill inte ha honom på det sättet. Däremot ser jag hur dåligt han har mått av situationen, oavsett anledninig. Mina barn, liksom många andra, mår fruktansvärt dåligt av skilsmässan. Eftersom flickvännen var i bilden redan då lägger de all skuld på henne. De hatar henne innerligt och vill inte veta av henne. Min tanke med att mejla var därför också att mina barn skulle slippa henne. Jag har en historik över att sätta mig själv som sista prioritet.
Tack för dina raka och ärliga ord, även om de svider ordentligt.
Jag har gått i psykodynamisk terapi, 25 samtal. Tidigare har jag provat kbt, men fann inte det lika hjälpande. Fast jag är i en annan situation nu, så det kanske kan hjälpa mig bättre nu. Jag behöver hjälp hur jag gör här och nu. Just nu kvittar det varför jag gör som jag gör. Jag brhöver hjälp att sluta.
@Charlotta, kommer inte ihåg allt som skrivits i tråden (kanske har du förklarat tidigare), men efter dina senaste inlägg så funderar jag på om det kan vara så att din drivkraft också går att hämta i ovanstående citat? Att även du lägger skuld och innerligt hatar denna kvinna. Att hon blivit symbolen för allt som gått fel? Att det är hämnd och bestraffning mot henne som driver dig in i ett destruktivt beteende med ditt ex. För är det inte den ultimata hämnden att utsätta henne för det du anser att hon utsatt dig för?
Det är lätt att säga att man gör saker för barnens skull vid en skilsmässa, för det legitimerar så mycket. Jag tror dock att sanningen ibland ligger i en själv om man på djupet vågar rannsaka sig och sin egna agenda. En agenda som ofta även är dold för en själv…
Jag undrar om den du lurar effektivast av alla är dig själv… men vad vet jag.
Du måste göra på det sätt som du anser bäst 
.
[EDIT] Måste bara fråga, på vilket sätt är det du vill ha honom då?
Jag är ledsen att det ska behöva göra ont att höra det jag skriver! 
Du vet ju att jag har varit där du är! Och det gör ont att vara där! Inte nog med att man har blivit bedragen, sviken, ”lämnad” och lekt katt och råtta med under en lång och utdragen period så är man dessutom den som är tvingad att ta beslut och ansvara för att resa sig och ”göra slut” på riktigt! Eftersom man är så jäkla sammanflätad med sitt ex och eftersom man känner sig beroende på ett eller annat sätt med sitt ex så är det ett fruktansvärt steg att ta.
Jag tänker så här! Hon är hatad, visst! Ditt ex påstår att han är väldigt påverkad av den situationen och inför dig har han gett en bild att han velat avsluta därför. Räkna inte med att det stämmer! Hade han menat det hade det varit ganska enkelt att göra! Han hade inte behövt din hjälp för att klara det!
Att du känner att det är din sak att lösa hur dina barns relation med ditt ex nya ska fungera/avslutas visar att du fortfarande lever som om du och ditt ex har ett gemensamt system. Hur det fungerar eller inte fungerar är ju egentligen bara ditt ex sak, om allt hade varit som en vanlig separation. Men det är ingen vanlig separation, utan den är fruktansvärt nedskitad. Därför är du där och drar i din ände, med argument, information och i dina känslor och tankar. Är du med?
Distans distans distans! Man behöver träna på att inte ingå i någonting längre! Att låta ex leva i sitt sammanhang och att ex liksom får ta hans om och lösa sin del. Annars fortsätter man sitta fast! Om man har varit där vi har varit! Är du med?
Det är läskigt att inse att man själv väljer den vidriga situation man är i, men det är inte mindre så. Givetvis ville man att det skulle vara på ett annat sätt, men det valet finns inte tyvärr!
Det är väl mannen som bör vara den som är hatad, syltrygg är ju ett populärt uttryck här inne.
Min bedömning är att du projicerar dina känslor på barnen. Varför hatar de henne jo för att hon har splittrat er familj men hallå var det inte din mans val som gjorde det? Han hade inte behövt gå den vägen och sen ligga med dig och beklaga sig över att han inte kommer ifrån henne! Är rädd för att syltrygg inte räcker faktiskt!
Om jag hade varit hon så hade jag lagt benen på ryggen för att slippa denna dysfunktionella familj, helt galet!
Säg att du har träffat en annan och inte vill ha sexuellt umgänge mer.
Stå på dig även om frestelsen e stor.
Den du sårar mest e dig själv. Hitta ett sätt att komma vidare som fungerar för dig.
Kom ihåg.
Vindrutan e större än backspegeln.