Familjerätten

Jag och exet ska ha möte med familjerätten nästa vecka. Vi har haft gemensam vårdnad sedan skilsmässan, men nu vill jag ha enskild vårdnad. Är det någon som varit på ett sådant möte? Får man ha med sig sin nya partner? Jag vill verkligen inte att han släpar med sig henne dit …

Du måste isåfall tillfrågas först om det är OK med dig att hon är med på mötet. Det som framkommer på ett möte med familjerätten faller under socialtjänstens sekretess. För att någon utomstående, som till exempel en ny partner, ska vara med måste alltså båda parter samtycka till det.

OK, tack. Då känns det lite bättre i alla fall.

Vi har gått. Det bygger på samarbete. Förutsättningar finns inte för det om ny partner kommer med så då kan du säga det. Det hade jag planerat men som tur var dök hon inte upp. Nya partnern har ingen rätt vara med. Det handlar lm barnen o inte relationen. Vi lyckades Dick inte enas eftersom jag också vill ha ensam vårdnad så nu blir det tingsrätten.

Får jag fråga varför ni söker ensam vårdnad? Jag frågar bara för att jag inte vet om jag vågar gå dit. Min dotter som är 9 vill inte bo hos sin pappa, knappt ens varannan helg. Hon bodde tidigare hos mig på heltid i ca fyra månader men nu svarar han inte ens på mina frågor om vi kan göra så igen och jag börjar tröttna på att trösta mitt barn för något som jag måste skicka iväg henne till varannan söndag. Också mycket strul med tider mm…

@Myranmamma <3 Gå dit! Man kan ha otur och träffa oerfarna handläggare, men i de allra flesta fall vet de vad de gör där. Det är bra att få till ett samarbetsavtal med hjälp av erfarna handläggare och också bra om någon utomstående kan lägga fram bra argument för den som inte lyssnar. Skulle allt braka ihop framöver är det också bra om det finns dokumentation på vilka problem som funnits tidigare. Stor kram till dig!

I mitt fall för att min man inte träffat vår äldsta på 10 mån o yngsta vägrar åka hem till pappa dessutom är pappa mkt svår att ha att höra med då han ljuger konstant o emellanåt inte går att då tag på eller hör av sig på flera veckor. Dessutom hävdar han att han vill ha dem boende hos sig i annan kommun

I första hand för att 13-åringen behöver (och vill) göra en utredning för Aspergers, och pappan vägrar ge sitt tillstånd. Dessutom tycker dottern det är väldigt jobbigt att pappan har rätt att bestämma över henne, eftersom han inte är särskilt snäll mot henne. Han har bl a sagt att han tänker klippa av henne håret och bränna upp vissa av hennes saker, och om han inte längre har vårdnaden, så får han inte bestämma sådant.

Min sambos x stämde honom på ensam vårdnad för ett år sedan. Argumentet var “för barnens bästa” och sedan lyckades hon inte framföra ett enda argument för varför det var för barnens bästa, bara att hon har svårt att kommunicera med honom. (Det var hon som lämnade honom och det fanns inga nya i bilden förrän ett halvår eller mer efteråt.) Han är en mycket bra pappa och jag kan inte förstå hennes resonemang. Just nu är enda rimliga förklaringen att hon har Borderline, det skulle förklara så mycket av hennes agerande.

Det är fortfarande inte avgjort, men det är en massa möten och utredningar hos familjerätten mm och barnen mår jättedåligt! Två av tre barn vill inte ens att mamman ska få ensam vårdnad.

Mitt råd är att bara stämma om ensam vårdnad i absolut sista hand för barnen mår jättedåligt i processen!

Hej @Leaf, socialnämnden kan besluta att 13-åringen ska genomgå utredningen, trots att bara en vårdnadshavare samtycker till det. På familjerätten kan de förmodligen berätta mera, du kan läsa om det här:

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18868/2012-10-25.pdf

Ja, det har ju gått en månad nu, så jag har hunnit ta reda på en hel del. På BUP säger de att de kommer att gå via socialen och “köra över” pappan om det är nödvändigt. Jag hoppades att det skulle gå att undvika, om pappan frivilligt avsade sig vårdnaden. Nu blev det tyvärr inte så.

2 gillningar

Ja, jag har läst på om hur det går till, och jag vågar inte stämma. Jag är rädd att min dotter skulle ta alldeles för stor skada av det. Det känns som att välja mellan pest eller kolera just nu!

1 gillning

Måste påtala att barn kan må väldigt dåligt av att tvingas ha med en förälder att göra som är labil ljuger o prioriterar en ny relation. För dem också i mitt fall är vårdnadstvisten det lilla med hänsyn till i det ena barnets fall noll kontakt med pappa o en mamma som mår dåligt av kontakten med pappa

1 gillning

Att ansöka om ensam vårdnad skadar endast barnet/ barnen , anser jag . Barnen har inte valt sina föräldrar och inte heller den situation som uppstått.

Nu utgår jag från att de är vanliga människor som bara tjafsar och ska hämnas ( anv sina barn som vapen) på varandra.

1 gillning

Att mamman mår dåligt i kontakten med pappan eller vice versa är inte problem som ska lösas med att isolera barnet från den andre föräldern, med stora problem som följd, utan med terapi eller medling mellan föräldrarna.

1 gillning

Ingenting kunde vara mer sant än det du skriver!

Men

Nu är det ju barnets bästa som står i fokus.
Det är enligt alla förståsigpåare inte bra för ett barn att befinna sig i en föräldrakonflikt, barnet måste till varje pris som helst skyddas från detta. Då det i praktiken är betydligt enklare att bara plocka bort den ena föräldern än att tvinga 2 som inte kan samarbeta till att komma överens så är det i många fall den enda framkomliga vägen, då försvinner ju konflikten o barnet är skyddat…

Att det i väldigt många fall är väldigt uppenbart vilken part som krånglar o orsakar konflikten är helt ointressant, det är inte intressant varför föräldrarna har en konflikt, bara ATT de har konflikt. Föräldrakonflikt är en riskfaktor för barnet o barnet måste skyddas från konflikten, det är prio.

Att ensam vårdnad nästan alltid tilldöms modern förvånar nog ingen? Ingen tror väl heller annat än att denna moder också är medveten om detta?
Vem som har något att vinna på att hålla en föräldrakonflikt levande är nog uppenbart för de flesta.

1 gillning