Mitt ex som fortfarande bor under samma tak, huset ska överlämnas i september. Han träffade en ny i april med tre barn, äldst 11 år och yngst 1,5 år.
Vi har en 16 och en 19 åring. 19 åringen vill han ha med att festa tillsammans med honom och hans nya. Han har träffat hennes barn länge. Nu verkar han vilja ha med våra barn till deras gemensamma grejer. Jag tycker det är respektlöst mot mig så tidigt. Mår dåligt av detta. Hur har ni tacklar sånt här?
Jag behövde egentligen aldrig göra något alls. 2 av mina barn var ungefär i samma ålder som dina när vi separerade, och de tackade nej till alla hans förslag. De ville inte träffa hans nya familj. Om han bjudit med sig dem själv på pizzerian eller tagit med sig dem för att göra något annat, så hade de säkert sagt ja, men han skulle absolut göra “familjegrejor” tillsammans med den nya familjen.
Tror snart jag blir galen. Exet berättar inget för mig, inte ang barna heller. Jag verkar inte ha något med att göra där han är inblandad även om det gäller våra barn också. Vet att han fått tag på lägenhet, men inte vart den är. Staden, det är allt.
Han och barna vet att jag inte är ok med att de redan träffar henne, men de fattar inte. Tösen blir sur på mig när jag säger att hon ska ta sin add medicin som hon behöver. Då hotar hon med att hon ska åka till pappa. Jag tänkte att jag och barna skulle äta midsommarmat och ha trevligt.
Så jag sa nej till övernattning för hennes kompis, som för övrigt varit här mycket. Men pappa har sagt att det är ok, han är inte ens här utan med sin nya.
Pojken ska ha hit kompisar senare idag, så tänkte att jag och tösa skulle till min lägenhet och greja lite.
Både tösa och exet har benägenhet att hota när de blir sura eller inte tycker som jag. Förut sa hon att jag förtjänar inte att få svar.
Två tonåringar som är 16 och 19 vill inte vara med sina föräldrar. De vill vara med sina kompisar. Ju mer du försöker lägga dig i och kontrollera desto mer kommer de att ljuga för dig och dra sig undan från dig. Däremot ska de respektera dig, men du kan inte tvinga dem att umgås med dig.
I tonåren gör man korkade saker, dricker sig full, åker på musikfestival med tältet/sovsäcken i en ikeapåse, testar kanske gräs/hasch, man startar ett band, liftar flera mil, osv. Det är en helt underbar tid i ens liv. Du har själv varit där. De flesta överlever tonåren och de flesta “hittar” tillbaka till sina föräldrar i 20 års åldern.
Du verkar ha blivit besatt av vad ditt ex gör och med vem. Ditt ex som betett sig som ett jävla rövhål mot dig. Varför förväntar du dig att han ska respektera dig och dina önskningar? Varför fortsätter du lägga dig i?
Han har gjort slut, ni ska flytta ifrån varandra. Det är kört.
Jag var besatt i några månader efter uppbrottet vem mitt ex träffade osv. Men sen inser man att där är ingen självrespekt i det och lägger ner, för gott.
19 åringen festar gärna med sin far, med fadern verkar se sig, sin nya och vår pojke mer som festkompis. Tösa hotar mer med att hon ska va med dom när hon är sur eller inte får som hon vill.
Hon har autism och add och tänker inte alltid efter. Fadern är likadan, väntar på utredning. Det är mer det som är mitt problem. Tösa är precis som han är och varit mot mig. Jag förtjänar inte svar, jag har äcklig personlighet mm. Pappa verkar vara perfekt.
Angående barnen tycker jag absolut att jag har rätt att lägga mig i. Känns som jag fått sköta det mesta själv när det varit problem och mycket. Då har inte han gärna lagt sig i. Avskyr sånt.
Förstår inte varför han ska blanda i barna så tidigt, det behövs absolut inte, ännu mindre när de inte är småbarn. Han kan vänta och se hur det utvecklar sig de emellan.
Säger din dotter att du har “äcklig personlighet” till dig?
Har du och din dotter stora uppslitande bråk?
Har fått höra allt möjligt av både henne och exet. Va värst innan hon fick sin diagnos och medicin.
Exet är nu som hon va då.
Kommer ofta när vi inte tycker lika