Lever i en gift relation med barn, min fru har under ett par år dragit på sig stora stora skulder som jag lirkat ur henne för några dagar sedan. Jag är givetvis super besviken och går omkring med en stor klump i magen. Vi har inte delad ekonomi och jag äger bostaden och lite undan stoppade pengar på konton vilket vi har skrivit äktenskapsförord på. Vi har alltid haft en väldigt bra relation men det senaste åren har jag blundat för problemen som funnits där med brev från inkasso och kronofogden.
Min fru förlorade en närstående och dåligt välmående, spel och trasslig ekonomi har fått det att spåra ur totalt. Det finns fortfarande lite hopp och mycket kärlek kvar men jag vet inte hur vi ska reda ut det här? Finns det nån som överlevt samma problem? Känslorna går från att kämpa till att ge upp fullständigt…
Men om ni har separata ekonomier så påverkar det inte din ekonomi direkt? Menar inte att det är okej för det, det är såklart en stor grej i hennes liv hon hållit hemligt för dig och jag antar att det ändå påverkar dig på sätt och vis då hon ju kommer bli tvungen att anpassa sitt liv efter detta. Men tänker att det ändå varit värre om det varit dina pengar hon spelat bort. Vad säger hon själv om anledningarna och varför hon inte berättat för dig?
Vet inte om jag håller med här eftersom de är gifta. Nettotillgångarna delas så har de bostaden gemensamt investerad och allt ska säljas (om inga andra pengar finns att lösa skulder med) sedan och dela upp (om det blir skilsmässa) så försvinner det en del pengar om den ena är i skuld. Dessutom så kommer kronofogden att börja jaga @Bergochdal om inte frun betalar sina skulder till fogden.
Jag förstod det som att de hade äktenskapsförord på huset och tillgångarna, men kan ha missförstått.
@Nimue Du har rätt i det. Läste lite slarvigt. Har ingen aning om hur detta kan slå, men hur som helst klokt att ha varit noggrann med att skriva äktenskapsförord och så. Jag hade själv lite trassel med en fd fru som var helt hopplös på att hålla i pengar så jag fick titt som tätt täcka upp för hennes misstag även om det aldrig skenade i väg på ngt sätt.
Det är korrekt, äktenskapsförord finns på separat ekonomi och att jag äger bostaden ensam
Lite så det känns, jag och barnen kan bo kvar och leva ett hyffsat stabilt liv vid skillsmässa. Känns som en liten tröst. Hon är ångerfull skamsen och bedrövad. Som vuxen människa med barn så måste man kunna sköta sin ekonomi det förstår väl dom flesta men samtidigt finns det hinder och problem i livet… En del har tyngre bagage än andra redan från start . Jag tycker inte man ska döma människor för hårt, det finns ofta tragiska förklaringar men däremot behöver man skärpa till sig när man slått i botten. Det återstår att se? Skilda vägar kanske vore enklast…
Är det själva sveket eller den ekonomiska situationen som känns värst för dig, @Bergochdal? Och har detta hänt förut, eller är det en engångsföreteelse kopplad till de specifika händelser du nämnde?
Om det handlar om spelmissbruk pga psykisk tuff period finns det säkert goda möjligheter att få professionell hjälp. Och om du väljer att fortsätta tillsammans kan du gärna ha det som ett ultimatum. Men frågan är om känner att förtroendet ändå är förbrukat?
Bra fråga… Jag vet egentligen inte? Ekonomi biten känns lång och tung…
Hon har inte spelat på över 1 år säger hon men jag behöver ju försöka få detta bekräftat givetvis.
Vi ska sätta oss ner i veckan och försöka bena ut det hela med nån budget, jag får inblick i hennes totala ekonomi och se vad som kommer in och ska ut. Det känns tungt men jag hoppas hon känner nån lättnad att lägga allt på bordet och släppa fasaden och försöka kämpa fram nån plan… Sen vet jag om det är värt att kämpa vidare…
Vad skönt det var att skriva av sig lite, stort tack till er som läser och svarar. Får även tröst i andras trådar att man inte är själv…
Hoppas det fixar sig för er. Din fru behöver ju såklart professionell hjälp, finns 12 stegs program för spelmissbruk, bara ett tips.
Berätta gärna sen hur det gick för er.
Äger du bostade själv eller är den enskild egendom? Det är stor skillnad om det blir skilsmässa.
I övrigt borde det kännas som en befrielse för henne att äntligen lägga korten på bordet och få hjälp att hantera det övermäktiga problemet.
Enskild egendom. Mina bankkonton samt bostaden är inte giftorättsgods. Ett par kompisar som Skilt sig har alla påpekat vikten av äktenskapsförord så det är jag väldigt tacksam för att jag tog åt mig i tid.
Hej,
Är på väg att separera med mitt ex som hade liknande problem. Gick aldrig till kronofogden.
Hans problem uppdagades för 10 år sedan.
Jag valde då att försöka förlåta. Problemet var ju bara att hela vår framtid påverkades.
Blev tex inget hus.
Jag gick ta väldigt mkt ekonomiskt ansvar.
Skulder finns kvar idag. Tyvärr var jag korkad och skrev dem på mig också.
Nu beror det inte bara på ekonomin som jag valt att lämna utan mycket, mycket annat.
Jag hoppas att det reder upp sig för dig!
Min framtid kommer inte bli som jag tänkt och resor och guldkant kommer minska givetvis. Jag vill bara inte det ska påverka barnen så dom känner att dom aldrig får nya cyklar osv. Samtidigt har jag massvis med folk runt om mig med hus och resor som oxå får sina liv raserade av dåliga förhållande och otrohet och liknande… Min fru jobbar väldigt 24/7 i sitt yrke så att jag och barnen har kul på egen hand är inte främmande eller konstigt varken på helger el semestern.
Så länge det funkar på andra plan så kanske det går överleva? Kämpa på fast ändå förbereda sig till viss del att det skiter sig… Fast det har jag nog alltid gjort i lärdom hur livet ser ut runt omkring mig.
Jag kommer ta större ekonomisk ansvar för familjen, mer insikt framförallt. jag tror helt ärligt att min fru tagit större ansvar där förrut … Men hennes ekonomiska situation kommer jag inte hjälpa till med så att det går ut över min ekonomi på nått sätt. Inga lån eller nödlösningar… Hon har mycket att bevisa innan dess om än någonsin…
Jag själv tänker och grubblar mycket, brottas med att försöka se saker positivt istället för negativt blir nog egentligen aldrig helt nöjd. Jag har svårt att förstå hur min fru lyckats dölja kaoset hon haft inombords? Jag hade visat det med en gång tror jag… Nu vill jag ju se att hon är nedbruten så att jag förstår att hon ångrar sig men när hon är det så blir även jag nedbruten och samtidigt vill vi juh inte att barnen ska känna av stämningen… Svårt… Det är fullständigt naturligt att känna sig totalt överkörd när livet havererar som här men samtidigt vill jag inte gräva ner mig i det. Sorg och tråkigheter hör ju till livet och barnen behöver se det med men det är viktigt att dom ser att man kan komma ur det med. Jag är rädd för att gräva ner mig men samtidigt måste förstå allvaret i situationen…
Om du ska se det positivt så har du ju tack vare din framsynthet med ekonomin ändå ditt på det torra.
Om ni ändå haft det rätt bra finns det ju goda möjligheter att vända på det här.
Jag tänker att det viktigaste borde vara att din fru själv blir på det klara med vad som gick snett, hur det blev såhär och lägger upp en plan för att se till att hon inte hamnar där igen?
Har lite svårt att se att fokus borde ligga på att hon borde vara så “nedbruten” eller ens egentligen ångerfull, det låter ju mer som ett handlingsförlamat tillstånd av passivitet och ångest. Det viktiga är väl att se framåt, att hon tar fullt ansvar för det inträffade och konsekvenserna av det, men framförallt för de mentala processerna hos henne som ledde dit och hur hon ska hantera det.
Sen måste jag ändå också säga att den biten med att hon inte berättat för dig, har ni haft en öppen och tillåtande dialog? I ljuset av vad som hänt så är det ju verkligen jättebra att du haft dina pengar skyddade, men samtidigt väcks ju frågan av det om ni redan innan haft väldigt olika förhållningssätt till ekonomi? Kan hon ha känt att du tycker hon är dålig på ekonomi och att ni har skilda värderingar kring det, kan det vara en anledning till att hon inte varit ärlig med det? Nu säger jag inte att det är ditt fel att hon hållit detta för sig själv, självklart inte, men om ni ska tänka framåt så måste ni väl också skärskåda vilka mekanismer i relationen som kanske behövs förändras för att ärlighet och öppenhet ska fungera.
Så är det givetvis. Hon har haft samtal på vårdcentralen tidigare och har förmodligen mer att reda ut och behöver ta upp det igen.
Ja det har vi och jag märkte tidigt att hennes syn på pengar var åt fanders men tyckte hon skärpte sig och växte mycket som människa när vi skaffa familj och gifte oss. Jag däremot kanske är lite för tråkig så tyckte vi hade en bra balans…
Ingen av oss är bra på att prata med varandra, vi jobbar skift och familjeliv så ibland vill man när man väl träffas bara ha det skönt och inte ta tag i det där jobbiga. Jag har däremot förstått på senare år att man måste ha en fungerande dialog och vi har väl blivit lite bättre… Nu här på botten så måste vi kunna kommunicera om vi ska kunna vända detta
Okej, ja för min del hade det inte varit det inträffade, i synnerhet som din ekonomi ändå varit skyddad, som kunnat leda till att jag ville gå isär, utan hur partnern hanterade situationen. Det handlar om att ta ansvar, förstå sin egen del och göra upp en egen, konkret och trovärdig plan för framtiden. Motsatsen skulle då vara om hon försöker släta över situationen, skylla ifrån sig, leta räddning hos andra, inte vill ge några ärliga och raka besked över varför detta hände och hur hon ska undvika att det händer igen.
Däremot vet jag inte om något nedbrutet katastroftänk är så bra, att tänka “Åh nej, det är katastrof, åh nej, jag har förstört allt, åh nej, det här går aldrig att lösa, nu är det kört för mig etc”, tja det är tankar man kanske måste tänka i en sån här situation men att fastna där gör inte läget bättre och jag tror ofta att det bara leder till att man fortsätter att gräva hålet djupare, för är allt redan förstört och omöjligt så kan man ju lika gärna fortsätta i samma riktning, särskilt om det rör sig om spelmissbruk finns väl där tanken att om man bara kan få en vinst kan man ställa till rätta.
Det var väl lite det jag misstänkte (med olika syn på ekonomin). Jag har all förståelse för att du haft svårt att hålla åsikter för dig själv om du tyckt hon varit kass på ekonomi, är själv lite av en besserwisser på området och med facit i hand är det ju svårt att säga att du haft fel om du påpekat att hon inte är så bra privatekonomi. Men jag tänker samtidigt att om hon vetat med sig att du tycker att hon är sämst på ekonomi och tar korkade beslut, och kanske väntat sig nedlåtande reaktioner, så kan det vara en anledning till att hon inte vågat berätta för dig tidigare.