Bipolär X har flyttat nu

TACK!
Ett jättestort tack till alla er som varit här inne, stöttat och hjälpt mig på så många olika sätt. Och oftast så säger man “ingen nämnd ingen glömd” men tycker det låter lite kort.

Man kan tyvärr bara omnämna10 namn på varje inlägg som skrivs, så därför måste jag dela upp min sida.

Det hela började faktiskt 2003, när jag märkte svägningarna första gången. Förstod inte då var det berodde på. 2011 fick hon diagnosen bipolär. 2015 så sattes första spadtaget till vad jag skulle bli. SKILD! Så efter 4,5 år (våren 2019) så var det första gången jag inte kände de känslorna längre för barnens mamma. Jag har ändrat mig till att kalla henne barnens mamma istället för X, eftersom de speciella känslorna är borta nu. Minnen av vad vi haft kommer alltid vara kvar, och hur roligt vi också hade det emellanåt. Men nu är det en ny period i livet.

Hur allt började. Jag läste ofta och mycket på sidan här, men att jag vågade på att börja skriva berodde på att det var träff i Jönköping. Så ett speciellt TACK till @Augusti69 @kia @Flodis49 @Mackan. Utan ER hade jag aldrig börjat våga sätta mig ner och skriva av mig. Ni var de som visade att det verkligen var SANT det som skrevs här på forumet. Hur rädd jag då var att gå in till restaurangen och tog en sväng ut på piren först innan jag vågade fråga efter bordet.
Och ett jättetack till er andra @Mr_Chickenman @Lillamej, hur vi kunde prata och ha trevligt i Malmö, när jag var ensam.
Hur roligt jag haft det på att träffa flera andra också. @Tiara @Nyttliv1 och du är på en fin plats också @Barajag. Dessa är alla jag vet om personligen.

6 gillningar

Ändå vill jag tacka vidare, för personliga saker ni skrivit till mig, och stöttning. Hur jobbigt det varit att ha tillit till folk över huvud taget igen. @Lifechange @Lynxan.
Och hur vissa av er har stärkt mig när jag läst om era saker som hänt @Luckepucke @Stillstanding @Mascot06.

5 gillningar

Och alla er andra, som förgyllt mina ensamma dagar, när jag måste vara hemma en fredagskväll för jag jobbar, eller att man bara är trött på att själv gå ut. @gittan6308 @Lavve @Tellix @Alena @Kristinaa @christina @Noomi @Martor @Restenavlivet @Bodillio.

Jag hade gärna bjudit alla på en stor fest, och på sätt och vis känner jag viss bedrövelse att jag inte kan göra mer för er än detta, då ni stärkt mitt självförtroende och viljan att se livet igen. Ni har ju aldrig fått se den personen jag VERKLIGEN var innan min skilsmässa, utan den som var bitter och sur och hade en bitter syn på mänskligheten.

Jag har en dröm. Som jag fortfarande bär med mig. Att som Stefan Löfven sa " Med visionen om att alla, inte bara några, ska kunna leva ett gott liv,"
Då vill jag slå ett extra slag mot vissa delar som jag tycker fortfarande är jobbiga.
Jag VILL jobba för ett bättre samhälle, med mindre våld, droger och alkohol. Därför har jag innan varit del i både boende för hemlösa i Göteborg, och varit på plattan i Stockholm med Klarna Kyrkan.
På alkoholfronten så VET jag att de flesta (90%) klarar av en alkoholkonsumtion och inte utvecklar beroende eller medberoende. MEN att få med de sista personerna vill jag föregå med gott exempel. Där slag och sparkar kan vara en vardag för många med våld i nära relationer. Där det inte är ovanligt att personen trycks ner och tror deras liv är vardag. Där tjejen hela tiden måste vakta på sin man för han är alltid onykter.
Jag kommer fortfarande kunna vara ute och ta ett glas ibland. Men inte i större samlingar. För ALLA SKA FÅ VARA MED!

Jag vill hjälpa de som vet att de som lever i medberoende, och då inte bara de som är tjejer, utan killar. Det finns hjälp att få. Som tjej, gå till närmaste kvinnojour.
https://kvinnofridslinjen.se/sv/?gclid=Cj0KCQjw0brtBRDOARIsANMDyka_YDCPyC-xfSWcXoqVSpORZJlO0R1YxLwkGyrGtP6tGCBbtc8KPuUaAjgIEALw_wcB

Men slår också ett STORT slag för alla MÄN som också har det jobbigt i sin relation till kvinnor, ELLER ni som är tillsammans med en man.

Brukar ta en liknelse över att om en tjej träffar en kille i ett hotellrum, så är tjejens rädsla vad killen kan göra mot henne, men killens rädsla blir då att tjejen kan skrika i korridoren och in kommer många män som slår den ensamma killen. Något han inte kan göra något mot.

Träffar ni mig, så vet ni att jag är den personen som kan prata och lyssna med vem som, allt från om du är tyst och introvert, till den som pratar mest.

Jag som person nu, som är viktiga för mig. Pride, Amnesty och WWF. De saker jag kommer vara tillbaka till igen.

En stor sak som jag också håller hårt är miljö och djursynen. Jag tänker som Gustav Fridolin sa citat “Ska vi kunna se våra barn i ögonen och säga att vi gjort allt vi kan” slutcitat, så måste vi alla hjälpas åt till en bättre värd. Jag vet att mitt liv är begränsat till ca 80 år, och jag vill och kommer känna mig trygg att jag ska ge barnen något bättre än vad jag själv hade det.

Många gånger har jag under skilsmässan pratat sex, och känt mig så utanför den tankevärden. Men kan ändå säga, att allt jag hört håller jag inom mig, jag är den som många vågar prata med och jag verkligen ÄLSKAR det att sitta tillsammans med EN utav er och lyssna, och själv få prata vid en fika. Jag har en dröm att köpa motorcykel igen. Det blir liksom att man bara kan vara två samtidigt som man stannar och småpratar.
Lite så var jag ju när jag var ung också. Jag mötte människorna i toakön, eller på trappen, eller lite i utkanten av Folkets Park när det var konsert. Lite för att höra vem personen är istället för bara den fysiska delen.

Jag önskar alla en jätteskön kväll! OCH vi hörs fler gånger på mallan´s hoppas jag.
Jag försvinner från min tråd “bipolär X har flyttat nu” men finns kvar här fortfarande, om ni vill skicka pm eller publikt!

TACK! :heart:

PS! Vill ni som är nya på sidan nu höra av er så blir jag glad. DS

9 gillningar

Men vad fint. Du verkar vara en riktig toppenkille :pray:
All lycka :heart:️:hibiscus:

1 gillning

Tack @skildkille81 för att jag finns med :hugs:.
Lycka till med allt och jag vet att vi hörs av igen.
Kram

1 gillning

Det är ju en ynnest att få vara en av de fyra du nämner först :slight_smile:️ Ja, det var otroligt spännande att gå in på Twin City den där speciella kvällen :grimacing:
Det är så skönt att vi tagit oss ut den där svarta tunneln, eller djupa röret… Jag håller faktiskt fortfarande på att försöka hitta livet, även om jag trivs med livet. Men liksom du så har jag inte förlikat mig med ett ensamt vuxenliv…
Men min optimism kommer aldrig lämna mig :grin:
Lycka till vännen! Vi ”ses” säkert på puben framöver :wink:
O du… när våren kommer tycker jag du ska köpa hojen!
Det blir alldeles lagom tills min blir till salu… :thinking::sunglasses:
Sköt om dig i Smålands djupa skog… :pray::maple_leaf:

3 gillningar

[quote=“skildkille81, post:104, topic:5347”]
ÄLSKAR
[/
Men ställ till med en fest vettja. Om du frågar mej finns här egentligen dom enda personerna jag skulle vilja gå på fest med. Dom andra, som till varje pris ska försöka peppa en eller dom som försöker ragga på en. Jag är rätt trött på dom. Eller hela grejen med utelivet. Men att ta en öl med dom som är här skulle nog vara riktigt trevligt inklusive dej. Fast det är trevligt på Mallans också. Blir glad när jag ser att du är där. Tänker dej som en frisk hurtig typ som gillar att åka längdskidor. En uppgraderad typ sv Gunde Svan typ. Har lärt mej nu att ditt nick inte är skidkillen, men kan ändå inte låta bli att relatera till dej som killen på skidor.

2 gillningar

fet textNämen tjoho - jag var med på listan :smile:

Hänger inte här så mkt längre - nån gång ibland.

Men får ni till nåt party är jag på :smile:

Tänker på er ofta - alla ni som fanns där @skildkille81 @gittan6308 @Tellix @Starksvag @kattis @Martor @Johan40 @Luckepucke @Leaf @Skipper

Till alla ni som fanns där för mig - all min kärlek :heart:
Man kunde bara tagga 10 användare av nån mystisk anledning - så sjävklart Noomi, Stillstanding och Rannsakan oxå. O många andra.

Hoppas det ligger rosblad på er väg o att solen alltid lyser på er :joy:

På söndag drar jag t Kambodja o sen vidare t Vietnam med min bästa vän.

Var med på min o x bucket-list.

Looser :joy::joy::joy:

9 gillningar

Tänkte på dig häromdagen, du har gett mig många skratt härinne med din fantastiska humor :grinning:

2 gillningar

Kram på dig @Lavve!

1 gillning

Och du, ha en underbar resa!:heart:

1 gillning

Stora Kramar till Dig. Och vad glad jag blir som blir omnämnd av dig❤️

1 gillning

Hej alla här, som kanske har lust att läsa min tråd. Inget vettigt denna gången…

Jag som trodde jag fått tillbaka livet.
Jag som trodde man kunde lita på någon igen.
Men, varför skulle man kunna det? De man verkligen delade allt med, tycker kanske jag är för jobbig? Jag har fan aldrig fått ett svar vad jag gjorde för fel, men, det blev bara tyst…

Person 1
Jag grät ju i din soffa när allt uppdagats. Och du kan bara lämna mig, dina barn, ditt x OCH den nya tjejen du hade för att du hittat någon annan 50 mil bort? Utan något svar, utan någon vetskap, har du gått vidare från skilsmässan och lämnat mig? Lämnat dina barn? Lämnat allt?

Person 2
Jag har delat allt med dig, bra och dåliga saker. Verkligen allt. Trodde du var min riktiga vän som alltid skulle finnas, vart har du tagit vägen? Varför svarar du inte längre? var finns du? vad gör du? Har du kille eller? så jag är överflödig vänskapen? Jag litade på dig att du alltid skulle finnas. Har du också gått vidare? Är du kär i någon?

Person 3
Jag fick ju reda på så mycket av dig. T o m att du blev slagen av din kille. Vi pratade om allt vi också. Och hur vi skulle komma vidare i sorgen. Har du gjort det nu? Har du det bra?

Person 4-5
Jag vet att jag kanske visade fel känslor, att jag inte blev glad när ni berättade att ni tänkte flytta 6 mil härifrån. Jag har ju alltid kunnat gå till er när som helst, varje kväll om det skulle vara så. Hoppas att ni får ett bra liv om ni flyttar härifrån.

Jag vet att jag har fler här på sidan, men dessa personerna var de som fanns PÅ RIKTIGT, de jag träffat IRL där jag trodde att vi skulle hålla ihop så länge det behövdes. Känns som jag är överkörd nu efter jul. Allt har blivit så ledsamt. Jag är inte över min skilsmässa än, efter 3 år, jag saknar fortfarande husvagnssemester, lek, picknick och familjelivet, något som ingen ny kan fylla det tomrummet.

Jag jobbade, jag slet med mig själv att våga lita igen på någon person igen. Jag lyckades göra det, fast, det blev ju samma visa ändå. Att jag inte fick reda på vad jag gjort för fel, att jag blev lämnad ändå. Är jag bara bra när jag kan ge saker, när jag kan vara till hjälp, men aldrig få tröst när jag behöver det.

Jag ber om förlåtelse/ursäkt för hur jag formulerade mig tidigare på mallan´s puben här på sidan. Lät som jag tryckte på med att man bara blir lycklig om man hittar ett förhållande, det var inte så jag menade, men orkar inte förklara mer.

Så. Varför litade jag på någon igen?
Jag får nog bara lita på mig själv. Ingen annan.
Jag kommer inte vara så personlig igen, så jag slipper bli sårad fler gånger.

:sob:

2 gillningar

Jävla skit ren ut sagt
Tror du har rätt, man ska bara lita på sig själv
Jag blev också övergiven av en nära vän som funnits vid min sida mina tre år
Vännen kunde inte acceptera att jag inte är den partypingla hon är, att jag inte desperat jagar ny man som hon gör, att jag trivs med att jobba mycket, att jag gärna umgås med mina barn, att jag tycker om att bara vara hemma
Tvi för alla man tror man kan lita på men sedan sviker
Jag blir så ledsen när människor sviker för att man inte passar in i deras egovärld
Kram till dig

3 gillningar

Så tråkigt att höra jag är väl inte heller över min seperation riktigt heller efter 3 år som du.

Men hade 2 fina vänner en avled tyvärr för drygt 1 år sedan cancer.
Men har en fin vän kvar.
Men hon bor drygt 6 mil ifrån mig så vi träffas tyvärr inte så mycket.
Stor kram :hugs:

1 gillning

Gör mig ont att läsa detta.

Kramar till dig.

Jag tror också du har rätt. Dom enda som man kan lita på alltid är dom man har blodsband med.

Du är inte ensam om att inte komma ut på andra sidan lycklig och glad. Jag tror jag aldrig kommer att komma över skilsmässan helt. Jag hatar att ha blivit fråntagen hela den biten som det innebär att bli gammal med den man växt ihop med sen ungdomen. Och mest av allt hatar jag att bli tvingad att skapa mej en ny framtid som jag inte ens vill ha.

Men jag gissar att man vänjer sej… kanske… någon gång…

6 gillningar

Inte ens de med blodsband kan man lita på, skulle jag vilja säga.
Mitt ex och min syster sexchattade med varandra. Skickade nakenbilder osv. Det gjorde att man blev rätt så stukad… var skulle man vända sig för att få stöd?

Nåja. Jag hoppas att alla tar sig vidare och att alla hittar en själsfrände som dom kan lita på.

2 gillningar

Jag tror jag förstår dina tankar ganska bra…
Första gången jag delade på mig var jag 27. Råkade träffa min allra bästa vän då. Typ min själsvän… han hänger kvar än i dag… underbart och jag hade inte klarat livet utan han.’
För 1,5 år sen såg jag en man som la ut att han blivigt dumpad på fb och vi var endast ytliga vänner. Idag är han ännu en i skaran av bästa vänner…
Det är inte lätt att skaffa vänner vid 40 sträcket men det går. Jag är inte för på men stöttat och sen distans och stöttar igen. Man får inte vara för krävande men sen kommer dagen då man själv behöver det man gett… då vet man… de är kvar osv

Tack.
Det låter smidigt, men tycker det inte är det.

Jag har svårt att bryta relationer, även om man kanske måste det? Alltså, nu handlar det om vänskapsrelationer.

Har en, som kontaktar mig ungefär varannan vecka, och hon säger att vi borde träffas mm. Det är så att det är 2 år sedan vi kollade en halv film tillsammans, och jag har velat planera in att vi kan se resterande del men det blir aldrig av. Tycker det känns svårt. Ska jag säga rakt ut “jag vill inte höras av mer”? För varje gång jag vill planera något vi kan göra så blir det antingen att hon pratar om något annat eller frågar vilken dag, och tyvärr är hon alltid upptagen de gånger jag föreslår dagar.
2 år!
Och vi bor ju inte på var sida Sverige heller. En bit att åka men kör mer varje dag på jobbet än det är dit o hem.