Hem | Så här skiljer du dig | Skriv bodelningsavtal | Juridik | Sök advokat | Få terapi online | Artiklar

Ber om råd från er med samma erfarenhet

Ut och gå! Ensam med podd i öronen eller med någon nära vän som orkar lyssna. Älta.
I övrigt har jag gjort precis vad som helst som höll mig sysselsatt för att hålla ångesten borta: träning, trädgårdsarbete, baka, evighetsspel på telefonen typ candy crush, handarbete (jag hade en stickad ruta som jag stickade fram och tillbaka på utan krav på att det skulle bli vackert), seriekollat på Youtube osv. Jag gick ett gäng kurser i hemslöjd och kreativt skrivande. Skrev många, många inlägg här på forumet :slight_smile:

9 gillningar

X försöker pruta på beloppet han ska betala vid utköp. Försöker finta mig på en detalj och säger sig inte ha råd med mer. Nu gäller det att vara lugn och stå på sig. Det känslomässiga gyttret gör sig dock påmint någonstans i magen. Tror jag kommer ångra om jag viker ner mig. Tror det är ngt jag kan gräma mig över i framtiden, jag vill inte ha som sådant skräp med mig.

3 gillningar

Vad tråkigt att han ska försöka med fulspel. Det är också något att komma ihåg när en blir sentimental och saknar sitt X. Stå på dig, det är ju självklart att du ska få ut så mycket som möjligt oavsett hur du säljer din del av huset! Att han inte har råd… ja, det borde han kanske ha tänkt på innan han kommit på att han ville lämna.

2 gillningar

Du ska definitivt inte vara snäll och eftergivlig i bodelningen! Kräv att det går till enligt bokstaven, ta in flera mäklare som värderar fastigheten. Ta till jurist i bodelningen så att han inte lurar dig. Du kommer definitivt att ångra dig annars. Alldeles särskilt när det dyker upp en ny kärlek som ska bo i det som nu är ditt hem…

3 gillningar

Hej! Ville bara säga att jag är i samma situation. Separerade vid årsskiftet med två små barn på 3 och 5 och nu känns det som jag möts av en vägg av sorg och ångest. Samtidigt som mitt ex är är lyckopillret själv! Trots att det var en ömsesidig diskussion under en lång tid, dock han som var den drivande i att separera!

2 gillningar

All styrka till dig. Hur mår du idag? De fina medmänniskorna här, de som är på andra sidan säger att det lättar, att det blir bra. Jag kämpar med att tro på det, även om jag är långt ifrån att förnimma det nu.

2 gillningar

Ja en utpressningsrunda nu. Att han inte har råd. Han har lovat barnen att de ska bo kvar och han har en press när systern inte vill sälja. Jag viker inte ner mig ändå. Tack för stöttning! Har följt din tråd och är imponerad av hur du hanterade din situation. Jag tar rygg på dig medsyster!

6 gillningar

Jag viker inte ner mig. Tack för stöttning!

3 gillningar

Nu förhalar X besked om utköp så att jag missar budgivningar och hamnar i limbo. Snackar om att han inte har råd och att utköpet blir en dålig affär för honom. Jag har kämpat med allt praktiskt efter beskedet att han ” inte vill satsa på vår relation ” . Lämnat in fucking skilsmässoansökan, värderat huset och gått på visningar- han förhalar och sinkar mig. Vill bara komma loss. Sover bättre efter hjälp med medicin och ska fira ( nåja kanske inte helt rätt benämning , men ändå) min födelsedag med ett gäng kvinnor i mitt liv. Är berg och dalbana med måendet . Är rätt säker på att x har någon på gång och känslan av att ha blivit sviken och förd bakom ljuset dödar mig gång på gång. Men jag återuppstår … och försöker kämpa vidare. Vill bli hel, vill bli glad och ljus.

6 gillningar

Ja, nu valde han ju helt frivilligt att “inte satsa på er relation”. Trodde han att han automatiskt skulle få bättre ekonomi på egen hand? Det är nog inte det allra vanligaste scenariet tyvärr. Nu kommer han snart bli varse vad allting kostar, när han får stå för minsta lilla kostnad själv. Att bo kvar i huset är ett aktivt val han vill göra, och det är förstås lovvärt för att barnen ska få behålla sitt hem, men har han inte råd så har han inte och då får både han och barnen acceptera det - det är INTE ditt ansvar.

Han tycker att du krånglar nu, och han kan nog ta till diverse fula knep för att försöka få som han vill. Tex spela allt han kan på att ert hus är “barnens barndomshem”. Ta inte åt dig av det. Det är inte du som förstör deras barndom. Fortsätt du krångla. Du är ju inte ute efter att kapa åt dig mer än det som är din rätt. Ert hus är bara ett hus. Det finns fler hus som kan bli hemma.

5 gillningar

Hej! Jag har levt i ett kaos med en stundvis bubblande glad man som ville bli fri och leva sitt liv som han ville. Det var hemskt. Över 20 år tillsammans och han tröttnade. Jag var i akut kris och skulle samtidigt hitta en lägenhet och jobba. Vi bodde också varannan vecka i huset. Han betedde sig så illa och jag kunde inte tänka ordentligt. Kände mig sviken och förkrossad. Jag hade inte ord för att förklara för andra hur dåligt jag mådde och kämpade med att vara som vanligt. Skämdes över att bli utknuffad ur mitt liv. Jag vill skicka med dig att kärleken till dina barn är viktigast. Det är något som de och du kommer att ha kvar. Oavsett hur ni kommer bo. Och som någon svarar ; försök att få en bra sömn. Stor kram och lycka till med allt!!

7 gillningar

Tack för att du delar, hur har du tagit dig ur situationen?

1 gillning

Jäklar. Idag är det som att slungas in i världens ångest igen. Försöker peppa mig själv att jag klarar det, men jag är så ledsen. Barnen är trötta och vill ingenting och imorgon ska jag lämna huset igen och utan besked om utköpet. Blir så slutkörd.

6 gillningar

Vet ditt x om att du kan tvinga fram en försäljning via tingsrätten? Om inte kanske det faktumet kan ge lite fart i processen. Eftersom hans syster och svåger förmodligen inte vill tvingas flytta kanske de kan honom ett långsiktigt ekonomiskt stöd? Finns det utrymme för en inneboende? Piska och morot

1 gillning

Hej @Nina77 , välkommen hit där ingen vill vara…
Känner igen mig i den situation du beskriver. Någon gång läste jag att men kan räkna med en månad för varje år relationen vara innan man kommer i nyorienteringsfas. Lite grov skattning, men jag tror den är rätt så bra.

När jag var i din situation hösten -19 satte jag upp några målbilder. 1. Först att klara dagen, hålla sig sysselsatt med saker lindrade 2. Nästa mål var utflykten och det nya livet skulle formas 3. Att julen -20 skulle bli bättre. Det gav lite perspektiv på saker och någon form av målbild.

3 gillningar

Låter klokt. Försöker ha delmål. Men det är svårt att hålla fast vid dem och hålla ut. Känns som att livet och tiden rinner mellan fingrarna. Har skaffat en bostad. Gick snabbt från visning till affär förra veckan. Betraktade mig nästan utifrån när jag skrev på kontraktet. Separationen och skilsmässan blir så definitiv- det gör så fruktansvärt ont. Har skuldkänslor- att jag borde fixa relationen och laga det som gick snett. Har inte sett eller pratat med mitt x sedan januari. Han vill ha en ” hälsosam relation ” framöver. Jag vet inte vad det betyder. Har svårt att vara stilla, är igång tankemässigt hela tiden jag är vaken. Kan inte sluta tänka på detta svek, det stressar mig så. Sover med hjälp av medicin. Vill att detta ska vara personlighetsutvecklande på något vis. Att jag ska bli mitt jag med positiva egenskaper och tillit. Att jag ska få sinnesro. Måste få slut på rösten i mitt huvud som hela tiden påminner om sveket. Jag tränar, jag äter sunt, jag träffar folk, jag sover numer- ändå går det inte att må bra mer än små små stunder. Tre månader in på denna resa. Jag misstänker att jag har en lång bit kvar. Kram alla fina medmänniskor

3 gillningar

Nu är ångesten total. Kontrakten är klara för att min man och hans syster med man ska köpa ut mig ur mitt hus. Jag får ha önskemål om exakt datum för att mötet på banken ska ske. Känns som att jag ska bestämma datum för min egen avrättning. Jag vill verkligen inte heller möte de tre på banken. Är det någon som vet hur utköp går till. Måste man mötas vid samma tidpunkt för att signera eller kan man få sköta det separat? Skulle lindra något att slippa mötas vid ett så dramatiskt tillfälle. Mitt x har den senaste tiden i våra meddelanden varit extra kall, hård och brutal i sin ton. Vi har inte setts på tre månader, sedan dagen då han meddelade att han vill skiljas, och nu vill han träffa mig ”för att få det överstökat ”, dvs det ska inte vara jobbigt för honom att träffa mig i framtiden eftersom vi kommer bo i samma område etc.

Jag är i fjällen nu, med min syster hennes sambo, deras barn och mina barn. Jag försöker hålla skenet och humöret uppe, men idag i en backjävel som var mig övermäktig- brant, smal och med is- bröt jag ihop och gick halva backen på tvären ner. Det var som att backen kändes som en metafor för mitt liv och jag vill fan inte åka i den. Tårarna sprutade inför hela sällskapet inklusive mina barn och jag visste inte vad jag skulle göra av mig själv. Vad gör man, jag känner mig så jävla ensam med den här ångesten och vanmakten. Har svårt att gaska upp mig efter det här beskedet om utköpet. Tre månader har gått sedan separationen och det känns som att min kris går in i ett tyngre skede igen. Alla säger att det går över, att det lättar. Det känns inte så. Inser också att mitt x inte sov i vårt gemensamma hus natten efter att vi åkt till fjällen. Förstod det på min svägerska genom vissa frågor hon ställde till mig. Rätt förvissad om att han har en annan. Hjälp mig, hur stålsätter man sig för att hålla ihop när det just nu känns som varje timme är en avräkning på väg till döden och när allt känns tungt. Jag älskar förstås mina barn, jag känner dock en sådan otrolig smärta, sorg och skuld över att inte vara glad just nu😞

6 gillningar

Hej

Jag vet inget alls, men spontant tänkte jag såhär:

Du har skaffat en jurist, den personen får fullmakt från dig, kanske Juristen kan lösa detta ?

1 gillning

Ska kolla tack. Har mailat och frågat vår gemensamma bankman också. Om jag kan skriva på utan att träffa övriga.

1 gillning

Jag var ensam på banken när jag tog över huset. Det räckte att jag tog med mig bodelningsavtalet där det stod vilka lån jag skulle ta över samt vilken bodelninglikvid som skulle in på hans konto. Sen skrev jag på massa papper och hon hjälpte mig fixa lagfarten.
Tror inte du behöver vara där tillsammans med dem.

4 gillningar