heej nu är jag här igen ni får läsa mina andra trådar jag skapat för ett år sen. jag träffade en man i Maj och DÅ fick mitt ex panik trots att det var han som lämnade mig och var så hård och elak mot mig när jag var förkrossad:slightly_frowning_face: exet har förstört och medberoende som jag är så blev jag ändå stark för att exet äntligen visade sig ledsen och berätta hur mkt jag betyder för honom han har autism och alltid haft svårt att visa o prata känslor. och nu med den nya som jag träffat från o till sen maj vi bor rätt många mil ifrån varann så när han hälsar på så är han hos mig ett tag. MEN nu börjar jag se mer o mer udda sidor även hos han:sob: han har ADHD och massa ångestproblematik och är sjukskriven. han pendlar mellan att se mig till att verka avstängd. igår grät jag från o till hela dagen och jag orkar inte gå till min arbetsträning jag har fallit o mår lika illa som när exet stack. jag äter inte fryser o tänker på exet o undrar varför han nu är helt iskall när han skrivit o haft panik ett halvår? han blev sååå arg när min nya kom hit igen så nu är exet likgiltig hård och behandlar mig som luft som när han lämnade mig. varför gör han så här mot mig? jag utreds för adhd just nu o jag får ingen psykologtid förrens remissen till psyk är klar och jag har inga vänner o prata ut med. är det någon som känner igen sig? jag är på 0 igen jag som började må bra igen o så kom exet in o jag var dum som inte bara blockade för vi har även ett barn ihop. jag är helt förstörd o nu känner jag bara att jag vill att min nya åker hem så jag får lugn o ro men jag kommer såra han nått fruktansvärt:sob:
jag känner mig nu ful fet värdelös vad gör jag nu??
Jag är ledsen för din skull.
Det låter som om du inte får det stöd som du behöver, varken av de killar som du är involverade med eller från resten av omivningen.
Hur hårt det än kan låta, men jag tror att du måste bryta med båda killarna. Det du behöver är stabilitet och chansen att få bygga upp dig själv igen. Det verkar som om din nuvarande situation bara bryter ned dig bit för bit, och då är det faktiskt bättre att få vara ensam.
Jag vet att det är svårt, för jag var i en situation med mina båda ex att deras beteende långsamt bröt ned mig. Ändå stannade jag längre än jag borde, för att jag levde på de fina stunder som ändå fanns emellanåt. Men båda gångerna har det blivit bättre efter att jag avslutat med dem. I början efter ett avbrott mår man alltid jättedåligt och känner knappt att man orkar andas. Men efter ett tag vänder det, och när man inte har någon som faktiskt bryter ned en kontinuerligt så brukar man kunna bygga upp sig själv igen starkare.
Jag hoppas att du får psykologtid snart, så att du får hjälp och stöd i din situation.
Kramar
tack kram❤️