Efter 10,5 år blir jag lämnad . Först vill han vara särbo , sen när jag säger nej , säger han nästa dag att han aldrig sagt det. Tredje dagen har jag sagt det .
En månad senare har han sagt det - men nu vill han inte för jag är ett psykfall .
Han slutade älska mig samma dag som han gjorde slut , för att jag är ett psykfall .
Hittar kvinnor i hans telefonbok , äldste kvinnor . Men det är jag som är otrogen ( jag var det i ett tidigare förhållande för 22 år sen )
Jag har sabbat detta , jag bara sabbar och sabbat och sabbar enligt honom.
När jag ber att få avsluta affärer som vi har ihop - vill jag bara jävlas enligt honom. Fast än jag förklarar att jag inte vill ha affärer med någon som inte älskar mig.
Jag har sabbat hans liv - fast det var han som valde detta.
Jag är en dålig mamma, kan inte ta hand om mina barn - det är välkänt . Jag är tjock ful och äcklig .
Föreslår att vi flyttar och barnen bor kvar , så vi bor vv men nej - jag ska flytta. Jag har två barn - ett med honom.
Men jag ska lämna mitt barn- som han avskyr , ensam utan mig , med honom.
Jag sticker med barnen .
Han blir ännu mer förbannad .
Kommer och hämtar mina saker jag hade innan vi flyttade ihop , han är hemma, går efter mig , tuggar , försöker förklara sin oskuld för mina vänner , att allt är mitt fel . Kondomerna i hans låda var mina …
Han ska polisanmäla mig , hans ska ringa polisen … skriker … jag skriker med. Går ut i flyttbilen , plockar in saker i lgh igen.
Min vän försöker prata med honom att vi bör sitta ner och prata … han vill inte.
Hans syskon kommer oanmälda till mina föräldrar , spyr skit om mig . Att jag är en hemsk människa… vad har de med vår separation att göra?
Bestämmer att all kontakt ska ske mellan mina föräldrar och det ena syskonet .
Lovar att alla affärer skall avslutas .
Skrattar / hånler åt mina föräldrar när de framför att han kör en oförsäkrad bil med körförbud … det är tydligen inte så farligt . Det är ju värre att jag sabbat detta förhållande.
Alla gemensamma saker skall delas upp. Men det ändras en dag då han tömt ALLT i vårt boende . Det var inte så viktigt , det heller.
Ljuger i sms till mina föräldrar ang vårt barn , känner mig riktigt dum när jag får veta att det inte är sant på barnets aktivitet …
Har alltid avskytt mina syskon och deras respektive . Pratat så illa om dem . Vi bröt med dem för flera år sedan …
Nu är HAN kompis med dem , samt startat ett företag med en av dem.
Börjar även umgås med sin kusin som han oxå pratat så illa om … nu passar de ! Och han ville ju bara vidare och slippa mig . Förstår inget .
Vårt barn får helt plötsligt nya främmande för honom , personer i sin närhet .
Vägrar göra avslut på affärer . Bara håller det kvar envist .
Vårt barn träffar pappas nya kompis på sin födelsedag , en äldre kvinna , som jag fann i hans telefonbok när vi var ihopa. Hon köper ett spel till vårt barn på hens födelsedag … bara köp på…
Mitt x ändrar hela tiden på saker … vrider och vänder till sin fördel . Hotar med att om jag går till rätten ( min advokat hat kontaktat hnm) så ska han begära ensam vårdnad .
Sen vi lämna har vi haft vv med vårt barn . Han har inte ens hört av sig en gång till mitt barn. Trots att de känt varandra i över tio år . Pratar illa om mitt barn för vårt barn. De är syskon de älskar varandra över allt annat . Vårt barn är väditt ledsen över att hans pappa säger dumma saker om hens syskon .
Det finns mycket mer att berätta . Men jag orkar inte skriva.
Det gör så ont att efter så många år få denna behandling . Ingen respekt över huvudtaget .
Jag vill bara gå vidare … men han envisas om att hålla mig kvar - för skojs skull . Jävlas .
Hotar mig , kör utpressning … ja det mesta. Kärlek är det inte iallafall . Bara rent svineri .
Förstår inte vf han ska göra allt så komplicerat?
Det kunde varit så mycket lättare om han bara skötte saker snyggt .
Men nej .
Den man jag älskade finns inte , har aldrig funnits . Det var en falsk bild . Falsk ytlig parasit .