Det fick helt enkelt bli en ny tråd för mig.
Ni som känner igen min signatur vet att jag har haft en annan tråd, en tråd som till slut blev väldigt lång…
En tråd som råkade tas bort, fast det inte var tänkt så egentligen. Det sorgligaste för mig är att alla kloka svar och goda råd som jag fått från alla er här på forumet i och med detta försvann. Men jag bär med dem i mitt minne, de har hjälpt mig mycket på min resa.
Skulle det ändå ske, att jag skulle bryta den gamla tråden, och starta en ny, så var timingen ändå någorlunda ok nu, för jag upplever att jag befinner mig i en slags brytpunkt. Och jag insåg när den andra tråden var puts väck, att jag nog ändå behöver ha ett litet rum här i detta forum-hus, där jag får möjlighet att ta upp olika dilemman och för mig viktiga och lite problematiska frågeställningar, utan att lämna ut för mycket. Det kan också vara en plats där man bara kan skriva av sig.
Min gamla tråd handlade mycket om att fatta ett jobbigt beslut om att gå skilda vägar, vägen dit, alla val och kval, tiden under en tuff och svår separation, med barn inblandade, och den närmaste tiden efter. Nu har ett par år gått och vissa saker har satt sig, vissa kvarstår och, som livet är, nya utmaningar väntar.
Här kommer det bli mer fokus framåt. Hur jag, med mitt bagage, min personlighet, mina svårigheter och kanske ibland styrkor, ska våga möta framtiden, tillsammans med mina härliga barn.
Ni som känner mig sedan den andra tråden, ni har min historia från då. Jag tänker att det räcker så. Ni som är nya, för er tänker jag att det kommer lyftas nya frågeställningar här som vi förhoppningsvis kan bolla med varandra, och allt eftersom kommer man kunna urskilja vad jag har med mig i mitt bagage och vilka utmaningar jag gärna bollar med er andra, om ni har liknande erfarenheter.
Det kommer sannolikt handla mycket kring hur man på bästa sätt samarbetar och kommunicerar med den andre partnern kring barnen efter en skilsmässa. Särskilt när det finns en hel del svårigheter i bagaget, när det liksom inte flyter på så lätt man skulle önska. Säkert också en del om gränssättning, våga släppa taget om saker man inte kan påverka, acceptera att vissa saker inte blev som man tänkt sig eller hoppats på. Kanske också lite om hur man vågar ta kliv framåt mot en okänd framtid, när man inte vet vad som ska hända. Och att vara ensamstående förälder mitt i allt detta.
Det finns så många intressanta trådar här på forumet, och så mycket visdom och klokhet! Så jag kände att jag inte riktigt var redo för att helt släppa taget om forumet, och vill då gärna också ha en liten plats där jag kan reflektera kring det som sker just nu, så får ni andra gärna flika in också och dela med er av ert här också om ni vill. Vet inte hur ofta jag kommer skriva, men nu blev det lite av en nystart för mig, och jag har en tråd kvar här på forumet fortfarande i varje fall.
Vi hörs!