Många skriver på detta forum att de tar Atarax. Jag är inte bekant med diverse mediciner (förutom alvedon och Imovane). Vad gör atarax, hjälper det mot sorg, oro och ångest? Måste tillägga att jag är en fegis när det gäller mediciner, men känner att jag måste få hjälp av något för att dämpa sorgen mm. Imovane fick jag för ett tag sedan efter att ha haft insomningsproblem på grund av en annan orsak.
Klarar ni som har ångest att fungera utan mediciner?
Atarax är ett antihistaminpreparat, som alltså ges när man är allergisk… så det är inte beroendeframkallande. Det ges mot ångest, oro. Man blir lite dåsig, många somnar gott på det på kvällarna. En bra start att börja med om man inte tycker om att ta mediciner.
1 gillning
Min medicin hittills har varit stenhård träning på gymmet. Tar även D-vitamin då det ska lindra ångest enligt kvacksalvare på nätet. Noga med att få i mig bra kost och mycket vätska. Något som är grymt skönt är att köra intervaller på löpbandet tills man når maxpuls. Sedan sänka hastigheten för att få ner pulsen,och efter det maxpuls igen. Känner ett skönt lugn efter duschen resten av kvällen.
1 gillning
Träning har verkligen varit det som fått mig att ta mig framåt, aldrig någonsin har jag varit så diciplinera men det har hjälpt mig nå oerhört. Jag har både gråtit & låtit tårarna falla på gymmet men gisses så stark jag blivit. Frustrationen har jag omvandlat till råstyrka som ger mig kraft att orka framåt!! Helt fantastiskt underbart! Den bygger liksom upp en innefrån & ut! Kämpa på vänner 
1 gillning
Har kraftig ångest. Har testat Atarax samt Lergigan. Propavan för sömnen. tycker inte heller om att medicinera. Klarar mig därför utan, lärt mig att leva med ångesten och ibland panikattacker. … vet nu att det är inget jag dör av. Går i KBT samt är ute och rör på mig mycket.
1 gillning
Atarax har hjälpt mig mycket. Fick det först mot ångest och sömnproblem i samband med min dåvarande depression (långt innan separationen) och det tog udden av det värsta samt hjälpte mig att sova. Har även tagit det mot ångest vid några tillfällen i samband med separationen. Funkat jättebra för mig.
1 gillning
Atarax är som tidigare skrivits, en antihistamin men har som biverkning att man blir lite trött och kan bli av med oro. Jag blir väldigt trött av den om jag tar tillräcklig styrka så den e bra för å slappna av eller sova. Vissa blir dock dåsiga dagen efter också.
Sen finns det bensodiazepiner. Som Sobril eller Stesolid som är ångestdämpande. Dessa är beroendeframkallande om man tar dom regelbundet och länge. Men för att ta vb. är dom kanon. Eller under en bestämd tid.
De tar absolut inte bort sorgen dock. Det finns det inget piller för, även om man önskar det fanns.
1 gillning
Jag tar Lergigan för att få sova och Escitalopram (anti-depp) samt har gått i KBT-behandling. Är också skeptiskt till medicin men så här i efterhand (eller jag äter ju fortfarande) är jag glad att jag tog hjälp av både terapi och medicinerna.
Medicin får du för att kunna orka bearbeta din situation. Det kommer inte ske mirakel med ditt mående men medicinerna hjälper dig att få näsan ovan vattenytan.
PS. Åkte också sporthoj innan första barnet kom för 10 år sedan. Honda CBR900rr…
1 gillning
Imovane/Zopiklon är ett bensodiazepinebesläktat preparat som är narkotikaklassat och beroendeframkallande. Största skillnaderna mot de traditionella och tyngre bensodiazepinerna (som till varje pris bör försöka undvikas då den beroendeframkallande effekten är svår) är att Imovane har en väsentligt kortare halveringstid, men trots det så är det inte ovanligt att man kan känna sig trött och dåsig dagen efter, samt att Imovane inte anses ha någon ångestdämpande effekt.
Men även Imovane är ett preparat som bara ska tas under mycket begränsad (dvs kort) tid.
Ja tack för informationen. Men jag nämnde inte Imovane ?
Tog bara upp de ångestdämpande som jag själv använder!!
Håller inte med om att benzo ska undvikas till varje pris. Möter dagligen personer som skulle gått under utan dessa mediciner. Varför gå å må så extremt dåligt om man kan få hjälp? Sen e de såklart viktigt att man har en bra doktor som skriver ut med försiktighet.
“Man” brukar säga att för att få ett fysiskt beroende ska man ta 10-15 mg sobril x 3 i 3 månader. Men psykiskt beroende kan komma väldigt snabbt. Sen e de såklart lättare/ snabbare för vissa att bli beroende än andra.
Tagit atarax, hjälpt mot starkt ångest. Blivit dåsig hela näst dag tyvärr. Nu är det mest skönt att veta att jag KAN ta det om det skulle behövas, fast tar nästan aldrig
1 gillning
Ibland är de skönt å veta att man har ngt att ta till när det blir som jobbigast!
Skönt du har de som kan hjälpa dej 
️
1 gillning
Ja, nu har ju många svarat redan, här är mitt svar: Atarax är bra för oss medicinskeptiker som behöver få sova. Man kan ta en eller två för att somna lättare eller kapa topparna för oro. Jag åt lergigan för runt 20 år sedan och tycker att Atarax är bättre. Båda dessa är antihistaminer.
Testade även Propavan i höstas och det passade inte mig alls.
1 gillning
För mig själv som för ca 1.5 år sedan hamna riktigt i kolgruvan efter en mycket smutsig separation efter 37 år så behövde jag Sobril och insomnings tabletter. Hamna sedan i en deppression och fick äta stämningshöjande i några månader.Men jag har inte tagit några sådana mediciner nu på snart ett år och dom hjälpte mig att överleva.Så behöver man hjälp/medicin så tycker jag att man ska ta hjälp .
2 gillningar
Jag håller helt med om att man ska söka och ta emot hjälp när man behöver det, men det är vettigt att undvika beroendeframkallande läkemedel om möjligt, dit hör även Imovane. De doser du nämner för Sobril alltså uppåt 15mgx3 i flera månader är höga doser! Definitivt inte att rekommendera om man inte har svåra problem och definitivt beroendeframkallande.
1 gillning
precis så är det. Rätt kost och träning har byggt upp en råstyrka och bättre självkänsla.
Bra Kajsa! Kämpa på. Vi sitter i samma båt mitt ute i stormen. Snart är vi i trygg hamn.
1 gillning
DUCATI monster och Triumph daytona här. En stor orsak till att hon lämnade mig. Brukade påpeka att det är omoget att riskera sitt liv när man har familj. Idag avskyr jag hojen och mig själv för att jag inte lyssnade bättre.
Tycker 8nte du ska ha dåligt samvete över motorcykelåkningen. Jag valde bort den men det betyder inte att det var rätt val för det. Saknar det våldsamt ibland nöä sommarvädret är perfekt och man hör ylandet av en sporthoj. Kärlek!
Kanske blir det en hoj igen, vem vet. Kag köpte mig en snöskoter förra året och det är inte utan risker det heller.
Även om det inte är riskfritt så mådde du iaf bra av det och vi är ju faktiskt här på jorden 1 gång. Ska man förskjuta allt som man tycker är roligt och må dåligt istället?