Jobbig att känna saknaden efter en person, känslan av att blir bortvald känns på något sätt större då (kan jag tänka mig).
Själv känner jag mig ARG, ARG OCH ARG. Mår bättre om jag slipper se honom.
Brutalt ärligt mot min omgivning :
Min man har gått och blivit jätte kär och vill skiljas.
Där och då kan gråten trycka mot min hals.
Ilskan gör mig effektiv, handlingskraftig.
Tänker att jag borde gråta mer.
Kram på oss 
️
1 gillning
Stackars 
Det är så svårt att bygga upp sig själv när man inte vet hur framtiden ska bli. Och det är så svårt att älska någon så djupt utan att kunna påverka om det blir ni två igen eller inte.
Jag varierar också mellan stark och svag, men har åtminstone en vetskap att förhålla mig till, vilket hjälper.
Bra att du har möjlighet att kunna få fokusera på dig själv och dina behov en tid, istället för att gå som någon slags robot till ett jobb och prestera.
Kramar
1 gillning
Bra att du kan vara så ärlig kring din situation! Jag var rätt rädd för att berätta för omgivningen. Vet inte riktigt varför, men jag skämdes kanske över mitt “misslyckande” och var rädd för frågor.
Men det låter som om du klarar en svår och orättvis situation på bästa möjliga sätt. Helt rätt att vara förbannad! Och att du kan vara så handlingskraftig!
Tack för kramen, det kan vi alla behöva 
Jag varierar och hela tiden… Igår stark idag sårbar… Klump i magen, en längtan som är obeskrivlig och känslor som bara kommer över mig. Längtar efter honom så jäkla mycket men vet att jag behöver vara stark för mig själv.
Jag behöver stå på egna ben och jag behöver älska mig själv.
2 gillningar
Du tänker klokt. Men det är inte alltid så lätt att bygga upp sig själv samtidigt som man går igenom sin kris.
Saknaden är fruktansvärd. Den slår mig också ibland och plågar, plågar. Just denna tid på året kan jag tycka är värsta tiden att känna sig ensam på.
Vi kan inte annat än kämpa på
Precis… Kämpa och kämpa…
Det är så svårt att inte kunna göra något inte vara värd att kämpa för liksom
Ja, det är en tuff känsla. Att inte känna sig självklart vald är förödande för självförtroendet i en relation. Man måste få känna sig mer värd än motgångar och problem.
1 gillning
Alltså måste bara skriva av mig. Vi berättade om att vi skulle separera för barnen för en vecka sedan. Fyra dagar senare berättar han för barnen att han är kär.
Fem dagar senare tar han med yngsta dottern till sin nya tjej och hennes barn 
En vecka senare vill han att jag ska ta barnen till stugan.
Han ska bjuda sin nya med barn till vårt gemensamma hus.
Jag får inte ihop hur hans hjärna funkar.
Hur kan man göra så.
1 gillning
Är han inte klok? Be familjen flytta på sig så han kan bjuda hem nya “familjen” till ert gemensamma hem? Jag blir nästan illamående.
2 gillningar
Wtf… Det finns folk till allt. Tydligen.
Vet inte vad som är värst. Att han introducerar den nya så fort för barnen eller att han kör ut er för att göra plats för “nya” familjen
Ja skrev till honom i morse att måste sansa sig. Det är inte bra för barnen. Men han saknar helt insikt. Tänker även att det inte är bra för hennes barn. Ibland känns det som om jag ska bli knäpp. Det är så dumt att man inte tror att det händer på riktigt.
Det de låter ju heeeelt galet.
Jag har lämnat mitt ex för en annan men jag skulle aldrig drömma om att göra något ens i närheten av vad ditt ex håller på med. Vilket jäkla stolpskott!
Var glad att du blev av med honom
2 gillningar
Det där är helt sjukt! Han verkar sakna rimlig förmåga att leva sig in i andras situation. Ett tips är att ta med honom till en familjeterapeut, som kan hjälpa dig att förklara hur saker blir för dig och era barn. Det är svårare att genomföra sådana där skadliga saker om man har en neutral person som ser och förklarar och tvingar en att inse att det enligt en vettig och erfaren inte är okej. Jag har fått göra det med mitt ex, som inte har några gränser och gör liknande saker.
Tack för pepp när det känns som om man håller på att förlora förståndet 
1 gillning
Nu fick jag reda på att de sovit över i huset också. I våra barns sängar. Tycker det är så respektlöst. Har vetat detta i drygt två veckor.
Det är inte du som håller på att förlora förståndet, det är han som redan gjort det.
Låter över alla gränser. Håller med @Neily Finns det någon chans att du kan få honom till en rådgivare som kan förklara lite normalt vett för honom?
1 gillning
En dag när förälskelsen lagt sig kommer han åka på ett bryskt uppvaknande. Tro mig.
Kram
1 gillning
Hm. Tänker som @Nelly, fort iväg till familjerådgivare. Han har uppenbarligen svårt att leva sig in i din och barnens situation, men han kanske lyssnar på en sakkunnig.
Ikväll och inatt och hela den här julen har varit så jobbig. Jag har ingen acceptans för vad som har hänt. Kan inte förstå och ta in. Jag hatar allt det här, hela situationen. Vill bara spola tillbaka livet till när vi var en familj. Jag vill inte det här. Kommer nog aldrig kunna acceptera att min familj som jag älskade så mycket gått upp i rök och att den man jag litade till hundra procent på skulle visa sig gå bakom min rygg.
2 gillningar
Jag förstår dig. Vem ska behöva acceptera något sådant? Det är fruktansvärt, det som du har gått igenom
Det känns grymt att behöva vakna upp till ännu en morgon bara för att att veta att det kommer att det kommer att vara ännu en dag med smärta och sorg. Varje dag känns likadan numera. På det sättet är varje dag förutsägbar, även fast framtiden är mer oviss än någonsin. Det är en konstig ekvation.
Bevara ändå kärleken som som du har i ditt hjärta, för det försöker jag göra. Men låt oss hoppas att vi hittar ett värdigare föremål för den en vacker dag
Kramar til dig