Är det jag som är ett svin nu?

Raderat mitt inlägg här. Är inte redo att fundera över det här ännu…

3 gillningar

Du är inget svin, du är en människa.

Hur känner du inför din man nu? Vill du leva med honom?

1 gillning

Jag ville nog det förut. Jag är inte säker på att jag vill det nu.
Hur vet man egentligen?

2 gillningar

Hur känner du inför honom?
Tänk dig att du är hemma och han är borta på en resa. Han kommer hem - hur känner du då? Blir du glad, varm i kroppen, vill vara nära honom eller hade du hellre velat vara kvar själv hemma?
Hur reagerar han när han kommer hem - blir han glad när han ser dig, säger hej, tar om dig och berättar om sin resa?

Det är väl grunden sen undrar jag varför du bara får små fragment av sanningen - ska ni fortsätta tillsammans måste du få veta allt annars kommer det ligga och gnaga i bakhuvudet och du kommer ha svårt med tilliten tror jag.

Du kan också göra en plus och minus lista för att stanna eller gå - om du får kraftig övervikt för plus eller minus på nån kan det kanske vara värt att fundera över vad det betyder.

2 gillningar

Innerst inne så älskar jag ju honom.

Men jag saknar att vara åtrådd, jag saknar närheten… och ja jag saknar sex…

För ett år sedan hade jag flyttat på kollegans hand och så hade det varit bra med det…

Men jag har varit så ensam även om jag levt ihop med någon. Det tär på en att ständigt bli avfärdad!

4 gillningar