Oklart

Raderat

3 gillningar

Man börjar säga ‘nej’ till dem och sätter sina gränser. Sen håller man de gränserna som om det var det sista man gjorde.

Låt honom inte fortsätta köra över dig. Det är en skön känsla att stå upp för sig själv, att bygga upp sin självrespekt.

Som Jan Guillou sa: “Man måste alltid stå upp mot översittarna”.

3 gillningar

Mitt X beter sig på liknande sätt. Fast han byter inte helger (sonen är bara hos honom varannan helg) utan han ställer in helt istället, när han och hans nya ska resa (och det gör de ofta). Ja, jag lackar också ur för att min planering är liksom inte lika viktig som hans. Men har slutat ge mitt X glädjen att veta hur mycket han retar mig. För mig är sonen viktigare än min planering. Det är något/några år till som jag får sätta honom först (han är 15). Jag härdar ut, och får ju ha min grabb hos mig!

“Gray rock” kallas förhållningssättet som rekommenderas när en har att göra med narcissister. (Och det låter som att även ditt X har narcissistiska drag). Dvs visa ingen reaktion. Han försöker ju trigga dig och dina reaktioner, hela tiden! Han får energi av det, och fortsätter bete sig så här.
Jag kommunicerar enbart i mejlform med mitt X. Sparar alla hans mejl i egen mapp. På så vis kan jag dänga honom i huvudet med hans egna ord, när det behövs. Hittills har han inte hittat något sätt att skylla sina egna ord på mig. “Den 24 februari meddelade du…” osv. Och så bort med exakt alla reaktioner. Alltid ett neutralt, kortfattat språk. “Det går bra”. Inte “Det går jättebra”. Aldrig några detaljer om vad jag tycker eller vad jag ska göra i helgen. Det har inte han med att göra ändå!

För övrigt kan du vara helt säker på att han behandlar sin nuvarande dam på samma sätt. Han har inte ändrat sig, och kommer aldrig att göra det heller.

8 gillningar

Hahaaa… vilka tomtar det finns. Han har ju lagt det där du ska se det av en anledning och hade det varit jag så tror jag att jag hade haft extremt svårt att avhålla mig från en replik typ;

  • Synd för dig att du saknar allt vad planeringsförmåga och framförhållning heter, men det är jag ju van vid sen alltid! :grin:

Nja det är inte en “fight mellan två egon” när den ena alltid lägger sig.

6 gillningar

Raderat

2 gillningar

Raderat

4 gillningar

Raderat

1 gillning

Syster.
Nonchalera dem.
Eller lyncha dem.

2 gillningar

Med risk för att detta inte tas emot rätt eller ens väl så kan jag ändå inte säga annat än att det ligger något (inte allt, men något) i det du säger…

2 gillningar

@Marte
Ack, dessa varelser som inte kan ta ansvar över sig själva, utan måste lägga allt på sin omgivning… Det där om att det vore ditt fel att han stylade foten gav mig åtminstone ett gott skratt idag

Det @Caro nämner, dvs gray rock, är en magisk lösning, men väldigt svår att anamma så länge man fortfarande påverkas. Så det klyschiga råd jag kan ge dig är att fokusera på dig själv. Var stolt över att du nu bygger upp ett eget liv och att du lyckas så väl med att stå på egna ben. Var också stolt över att du verkar vara en schysst, reko person som gjort ditt bästa för din familj och husfriden, även om det tyvärr missbrukades av sitt ex.

Och ju mer du inser att du faktiskt är en bra och kapabel person, ju löjligare kommer hans utspel att bli. Och då blir det betydligt lättare med en Gray rock approach.

2 gillningar

Raderat

3 gillningar

Raderat

7 gillningar

Hoppas att du inte tar detta som kritik för det sätt du fungerar på har sannolikt många olika orsaker, inte otroligt sånt som kan ligga långt tillbaka i tiden.

Mitt råd till dig är att du skaffar dig ett samtalsstöd som kan hjälpa dig att jobba aktivt med dessa sidor av din personlighet. Det är ingen quickfix och allt kan man inte ens ändra även om man vill, men jag tror att du skulle må bra av att processa detta med någon professionell. Det gjorde jag iaf :muscle: :v: :revolving_hearts:

5 gillningar

Raderat

4 gillningar

Låter mer som Codependency…medberoende på svenska men känns inte helt rätt

1 gillning

Öva, öva, öva. Kräks ut allt här på forumet, be om uppbackning och känn stöttning. Du vill bryta ett mönster av tjafs och skuldbeläggande eller hur? Klippa av klibbiga trådar där du hålls innästlad i ett uppeldat drama där din ofrivilliga roll blir att vara nedtryckt med skuldkänslor.
Till slut kommer du bli bättre på att sortera mellan vad som är rimligt och till nytta för ditt barn (alltid barnets bästa i fokus) och vad som är någon annans känslokavalkad som du inte vill vara en del av längre.
Tillåt dig att utveckla förmågan att fylla din tid med bra känslor för digsjälv!

5 gillningar

Kloka råd och väldigt bra sammanfattat @TabulaRasa :pray:, du beskriver det så väl hur man upplever det, känner igen mig också i detta.

1 gillning

Första jag tycker du ska göra är att ta bort honom från sociala medier. Han kommer åt dig genom det och det är han sannolikt medveten om.
Vira inte in dig några som helst förklaringar som kan tolkas annat än meningen, korta enkla svar som ja, nej, vet inte återkommer.

Sen vet jag inte och andra kommer säkert inte hålla med men om sonen är 15, kan han inte själv höra med pappan om att han vill stanna en extra dag, efter att kollat med dig?

raderat

1 gillning