Vet inte hur reglerna kring detta ser ut men jag skulle aldrig gå med på att barnen skrevs någon annanstans om det inte stämde. Dels för att det känns fel rent emotionellt, dels för att du kan bli by-passad i praktiska frågor (och det är väl du som ändå är stöttepelaren i familjen just nu) och dels för att jag inte gillar innovativa bidragslösningar.
Läs in dig på regelverket och stå på dig!
Det enda som jag har förstått det är att all myndighetspost kommer till folkbokföringsadressen.
I övrigt så har ni ju lika vårdnad? Vilket gör att barnbidraget delas lika om ni inte gör en ändring att ena parten skall ha hela.
Min son är skriven hos mig så det jag behöver göra är att hålla hans mamma i loppen på den posten som kommer.
Jag har även hela barnbidraget då vi nyttjar det till fritidsavgiften och hans försäkring vilket gör att dessa räkningar och barnbidraget går jämt upp.
Men precis som @kattis skriver läs på. Så att du själv bildar dig din egna uppfattning. Nu har jag och sonens mamma inga som helst problem gällande diskussioner kring dessa saker.
Jag sa tidigt att jag ville att han skulle vara folkbokförd hos mig, faktiskt andra meningen efter att hon sa att hon ville skiljas…
Tanken är ju att barnen ska bo lika mycket hos oss. Så har vi även planerat de kommande veckorna. Det är nog mest det emotionella jag hakar upp mig på. Även praktiska saker, kommer barnbidragen automatiskt gå till henne? Hur funkar det med de få föräldradagarna jag har kvar. Är hon fri att byta skola för barnen, flytta till annan ort? Är det något jag missar som kan gynna henne, missgynna mig?
Tack för svaren jag fått. Som jag förstår det jag läst, så är den enda skillnaden för mig, barnens post.
Såg ditt svar efter jag skrivit min senaste post. Då verkar jag ha uppfattat allt på samma sätt som dig.
Ja ni har ju fortsatt 50% delad vårdnad vilket inte är samma sak som folkbokföringsadress.
Gällande barnbidraget så kommer detta splittas mellan er om ni inte går in på Fas sida och ändrar, båda föräldrarna måste göra detta, den ena att man skall ha hela och den andra godkänner begäran.
Minns jag rätt så gjorde vi samma sak gällande folkbokföring, via skatteverketssida.
Så nej hon har inte rätt att byta skola etc hur hon vill, flytt kan ju ske men det kan den ju iallafall, i slutändan så är det ju vad som är bäst för barnet som man bör ta hänsyn till.
Kan vara bra att förtydliga att är det saker från skola mm at de tar kontakt med båda föräldrarna.
Vi gick ut tidigt och sa hur det låg till syftet var mest så att skolan kunde fånga upp sonen om han var ledsen och att de då visste orsaken och hur de då skulle kunna hantera det.
Som tur är barn, just barn både på gott och ont. Så han berättade för alla sina vänner så man fick ett antal frågor som då var lite jobbiga, samtidigt så stöttade barnen sonen något enormt. När han blev ledsen så var det alltid flera barn som kramade om honom, berättade att deras föräldrar också var skilda etc. Var oerhört värmande att se hur de slöt upp.
Nu har jag läst på lite om lagarna som reglerar vilken skola barnen ska gå i. Pratade med min styvfars son, som för 7-8 år sen gick igenom en skilsmässa. Han sa att idag skulle han inte gått med på att ändra folkbokföringen på barnen, till sitt ex. Hon flyttade till ett samhälle 2 mil bort och eftersom dom inte kom överens, placerades barnen i skolan närmast folkbokföringsadressen. Han fortsatte att ha barnen varannan vecka, men det blev krångligt med aktiviteter, kompisar, skolskjuts osv.
Så tolkar jag också lagen. Föräldrarna ska komma överens, med barnens bästa i centrum. Gör dom inte det kommer barnen placeras i en skola i folkbokföringskommunen.
Det som gör mig lite nojig är att min fru kommer från ett ställe 8 mil härifrån. Där bor en stor del av hennes släkt. Om hon om några år vill flytta tillbaka dit, finns inget som kan hindra det. Kommer vi inte överens då, kommer barnen placeras i en skola där, och då blir det i stort sätt omöjligt att dela vårdnaden.
Det enklaste då är väl att inte gå med på att dom skrivs på henne? eller vad är det som stoppar där?
Ja, så känner jag nu. Hon vill ju kunna få ut mer i bostadsbidrag, och lär bli måttligt arg om jag inte godkänner en folkbokföringsändring. Det kan nog påverka vår samverkan kring barnen negativt. Så jag vet inte riktigt hur jag ska göra.
Ja det är ju en knivig situation, hon studerade om jag förstod rätt.
Är det ett stort boende hon har, ska man vara väldigt krass så kommer hon att behöva anpassa sitt liv kring den ekonomin hon har , det inberäknat boendet.
Men det är ju enklare att diskutera så här än i verkliga livet
Det är en trea på ca 80m2 hon bor i. Kostar ca 4200 i kallhyra. Så för henne blir det en stor skillnad, då hon ett år framöver kommer ha studiemedel.
Värt att ta med i beräkningen för Dig kan väl också vara vem det var som hals över huvud ville skiljas och vilka övervägningar (och inte minst konsekvenserna som följer för individen själv, arg eller inte) som rimligen bör ha gjorts innan snöbollen sattes i rullning.
Just sayin…
Det där med att flytta till annan kommun och sedan placera barnen där, det kan du lätt stoppa. Om du godkänner folkbokföring hos mamman nu, när hon bor i samma kommun som du, så blir det ju självklart skola och / eller barnomsorg i samma kommun. Om hon sedan vill flytta så får du förfrågan att godkänna ny folkbokföringsadress. Det är då lätt för dig att vägra det och i stället hävda att de ska folkbokföras hos dig eftersom du bor närmast skolan.
Jag ansåg att mina barn inte skulle byta folkbokföringsadress av den enkla anledningen att jag bor kvar i huset och de har varit folkbokförda där sedan de föddes. Detta motsatte sig inte exmaken heller. Deras far ville skilja sig, byta jobb, byta partner (visade det sig) och vad visste jag och barnen om nästa drag? Lämna orten, kommunen, landet? Retrospektivt var det inte heller deras far som haft koll på tandläkarbesök och annat som styrs av folkbokföringsadressen så varför skulle han bli ett under av logistik och kommunikation i samband med skilsmässan?
Andra sidan av myntet är att någon tusenlapp mer i bidrag kanske kan komma barnen till godo de veckor de är hos ditt ex. Gör det som känns rätt i din situation. Gällande barnbidragen så kommer de till den som de kommit till förut. Dvs har mamman fått båda så får hon dem fortsättningsvis också tills ni väljer att göra en ändring om uppdelning hos FK.
Vad skönt att ha barnen hemma igen. Två nätter borta, nu ligger jag mellan två sovande barn. Svårare för mig att somna. Fast klockan inte är mycket, hade jag hoppats på det. Ligger och retar upp mig på avfällingen, vart hon nu håller hus. Inte hörts på hela dagen. Vill ringa eller skriva, argt och fördömande. Vill ha svar, att hon tar ansvar. Tror jag i fortsättningen kommer klara att avstå från sådana infall. Åtminstone ikväll, rätt skönt, inbillar jag mig, att inte ha någon kontakt på en dag.
Tittar på vårt ovanligt skrala gemensamma konto. 3000kr kvar till jullönen, 1000 i kommande dragningar. Hon har haft studieuppehåll och jobbat ett år. Precis återupptagit studierna, men inget CSN förens i januari, och ingen lön denna månad, borde få hyfsat nästa, om hon nu jobbat lika mycket som hon sagt. Har sparpengar, som hon inte vill röra. Sa vid något tillfälle att hon kan ta dom, efter vi nollat gemensamma kreditkort, eftersom hon inte får något för gården, som är min enskilda.
Ser att hon varit på Ica tre gånger idag. 1200kr. Spenderat runt 2000kr på Apoteket de senaste tre veckorna. Det har hon aldrig gjort förut, varför plötsligt två besök i veckan där? Nästan 2000kr på 2 leklandsbesök inklusive mat och leksaksshopping. Stressar upp mig något otroligt över hennes handlande. Frysen här hemma är fullpackad, likaså skafferi med torrvaror, hon har inte tagit med något sådant, däremot våra persiska mattor och köksdetaljer hon tycker är fina, tavlor hon gillar. Mycket har vi inte pratat igenom ordentligt, men tänker inte göra någon stor grej av det. Mest nu för mig själv då ilskan över annat äter upp mig.
@Orlov. Jag har ett enda råd till alla jag möter i din situation. Ändra absolut inte bostadsadressen för dina barn. Även om hon skulle vilja ändra adressen ska du under inga omständigheter gå med på det. Jag har två skäl till att rekommendera detta starkt:
Det ena är att ditt ex inte är stabil och du får ju knappt besked kring var hon är någonstans. Du står för det stabila och det är självklart att barnen är hos dig mest just nu och du kommer även efter en flytt för ditt ex vara den stabila parten som tar hand om det mesta.
Det andra är att er situation mycket väl kan landa i en tvist så småningom, även om det kanske inte verkar så på kort sikt. Då är skrivningsadressen mycket mycket MYCKET viktigt. Jag har som tidigare förklarats stöttat många i vårdnadstvister och även fast folk inte tror det, är den mycket viktigare än man vill tro. Ibland är det tvister där man tycker att båda föräldrar är lika bra (eller dåliga) föräldrar men man ser att den ena har skrivningsadressen och kanske lite närmre till skolan. Då brukar det landa i att domstolen beslutar att barnen ska bo där mest och den andra föräldern får umgänge.
Dessutom är det ju så att ditt ex inte verkar få kämpa för något och bara kräver att du ska ge med dig utan att få din talan. Skrivningsadressen ska du absolut inte släppa om hon så står och hoppar upp och ner som en ilsken Kalle Anka.
Ja, jag är övertydlig nu, men det är så så så så så så viktigt att du inte släpper adressen. Gör det inte.
Har ni gemensam ekonomi fortfarande? Det hade jag stoppat på en gång. Hon lever loppan ju.
Kan inte sluta grubbla. Medveten om att skilsmässan troligtvis grundar sig i dålig kommunikation under de tuffa småbarnsåren. Jag hade börjat se så ljust på framtiden. Jag förhandlade mig till mer gynnsamma arbetstider, den enda av ca 50 anställda, som kan flexa lite som passar. Hon skulle avsluta sitt ettåriga studieuppehållsarbete, inget mer komma hem lagom till tandborstningen, sagoläsning för barnen. Kände mig piggare än på många år, skött kost och träning bättre än någonsin, både hon och jag. Allt var på väg uppåt. Sen vad hände? Hon kom hem undvikande, ångestfylld i två-tre veckor. Gick på krogen som en 20-åring på helgen. Lämnade inget utrymme att prata igenom vad som höll på att hända.
Grubblat mycket på tiden innan. Hon förändrades i sitt förhållande till jobbtelefonen. Påslagen hela helgerna, svarade på sms sena helgkvällar. Hon återaktiverade vårt Netflix-konto, för att se en serie, som hon pratat med en klient på socialtjänsten om. Bra att ha något gemensamt samtalsämne när vi träffas, sade hon. Tog med jobbtelefonen på krogen, vill vara kontaktbar, sade hon.
Har hon inlett ett förhållande med en klient har jag tänkt, när hon vägrar prata med mig om hon träffar en annan. Konfronterade henne förra helgen. Sade att jag inte hoppas att hon inlett något med en klient. Kunde inte hålla mig. Hon blev tårögd, hotade att släppa ur mig ur bilen. Sade att så länge hon inte blandar in barnen, har jag inget att göra med vem hon träffar.
När hon lugnat ner sig sade jag att om det nu är så, är det jätteallvarligt. Är det ens lagligt? Då kan du ju inte jobba kvar något mer.
Det enda hon svarade var att det inte är olagligt, bara opassande och att hon inte tänker ta den diskussionen med mig.
Vet inte vad jag ska tro längre. Kanske blev hon så arg för att jag ens tänkte tanken. Men inget försök att ens dementera. I mina tankar spenderar hon all fri tid med en högfungerande, ångestfylld missbrukare, som hon känner lyssnar på hennes personliga problem. Ser på vårt kontoutdrag att hon fortsätter åka till en ort 15 km bort på sina lediga kvällar, även efter hon flyttat in i sitt egna boende.
Blir knäpp av det här. Hoppas det är mina hjärnspöken bara. Hon som alltid varit så seriös och proffsig gällande sina arbeten (fram till hon började vara anträffbar jämt, utan någon jour). Skulle hon vara så dum att hon inleder ett förhållande med en klient?
Till min mamma har hon sagt att hon inte ska jobba kvar där. Jag har bara fått höra att hon ska jobba så mycket hon orkar, medan hon studerar och som sommar/mellandags-vikarie.
Vet att det inte gör mig gott att grubbla i det här. Försöker låta bli. Men det känns som hela min framtid står på spel. Måste ta tag i livet på ett bättre sätt.
Så hon har flyttat och det är slut mellan er?